- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
702

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gubben Blom och hans hotell.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då han år 1799 såg dagens ljus, drogo vallarne ännu sin gördel
kring staden, och helt nära hans hemvist gick folkströmmen ut och
in genom Drottningporten. Hans levnadsbana var förutbestämd, ty
fadern, Mathias Blom, var hotellvärd eller traktör, och i den “gamla
goda tiden" respekterades den vackra seden att den förstfödde sonen
skulle träda i faderns fotspår. Mathias hade varit samtida med
här-bärgerarna Olof Pettersson vid Drottningporten, Olof Westerling på
Drottninggatan, mantalskommissarien Stare å Kyrkogatan, systrarna
Muller vid Södra Hamngatan samt det s. k. Caledoniska hotellet.
Och han hade fått pröva på allt det bråk och bekymmer, som
resandes ankomst till staden, anmälning och pass samt de många
förordningarna för värdshus och härbärgen beredde härbärgerarna.

1 stadsportarnas, gästgivarskjutsarnas och passtvångets tider voro
resorna just inga sinekurer. När resenären trött och halvt
sönderskakad på rapphöna, diligens eller segelskuta anlände hit till
Göteborg, kunde han, isynnerhet om han inte mutade tullnärerna, få vänta
i flera timmar på visitation. Och när han sedan kom in i staden
möttes han ofta vintertiden av oeldade rum och kalla sängkläder.

Var han också dödstrött, kunde han under de första timmarna
efter ankomsten icke påräkna vila. Först kom en plymagerad man
och återställde resenärens pass. Sedermera kom den obligatoriska
uppvaktningen av regementsmusiken, som, för drickspengarnas skull,
infört seden att hälsa varje nyanländ resande av något så när
upphöjd samhällsställning med musik.

Om dess vedermödor har den tyske reseskildraren Arndt från sitt
besök i Göteborg 1804 berättat en hel del.

“Med min nattro härstädes, skriver han, var jag minst belåten,
och den som haft mera behov av denna naturens balsam än jag,
skulle här ej varit särdeles väl logerad.

Första aftonen kom jag mycket sent i säng. Redan klockan
fem om morgonen hade jag artillerimusikanter utanför min dörr, vilka
för mig spelade sin lyckönskan över min ankomst till staden. Vakten
vid tullen måste genast ha förrått mig, ty polisen kunde icke ha fått
veta mitt namn så hastigt, åtminstone var jag ännu icke anmäld som
resande.

Knappt hade de lämnat mig, förr än jag fick besök av judar
och judinnor, vilka ville växla, schackra och köpa kontraband,
emedan de trodde att jag kom ifrån Hamburg eller Köpenhamn.
Jag behöver knappt nämna att tre eller fyra hårfrisörer sedermera
strandade på mitt klippta huvud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:49:42 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/2/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free