Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokhandlare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rykte skaffade man sig det för pengar. Så skulle man kunna
antaga, att göteborgarne skulle visat sig angelägna att skaffa sig
Tegnérs “Axel“, vilken dikt väckt ett kolossalt uppseende över hela
landet. Men det brydde man sig inte om. En del av societeten
visste, att landshövdingen von Rosen, som själv förmenades vara
en ättling av den släkt, Tegnérs hjälte antogs tillhöra, råkade äga
ett exemplar av boken och strax skyndade sig de gode borgarne
att låna densamma. Den gick sedan ur hand i hand — tills den
blev alldeles utsliten.
Denna mani att låna böcker framkallade de privata
lånebiblioteken, av vilka fröknarna Gans’ och C. A. Lundgrens voro de ^ldsta.
Den sistnämnde började i “Gamla Vernamo“, den bekanta
köpmans-gården i hörnet av Fredsgatan på biografen Odéons tomt — med
300 band. Därifrån flyttade han till det gamla, förut omtalta huset
på Wilsonska husets tomt, vidare till Magasins- och Södra
Hamngatorna, och när han slutade vid Drottninggatan, räknade hans
bibliotek cirka 6,000 volymer. I avgift för boklånen tog Lundgren nio
kronor pr år och person.
Den Bjursten-Traneus’ska bokaffären blev upphovet till den första
verkligt systematiskt ordnade bokhandeln i Göteborg. År 1830
överlät nämligen Traneus vid sin avflyttning härifrån sina bokaffärer till
bokhandlaren C. W. K. Gleerup i Lund, vilken på samma gång
annonserade i den tidens göteborgsblad, att “han håller sin
bokhandel öppen hela dagen uti nedra våningen av f. d. landskamrer
Åkermans hus vid Stora Hamngatan11 samt att han framdeles skall
“söka att här hålla lager tillhanda för den bildade publiken av de
märkligaste nyaste litteraturens alster på utländska språk, samt
musika-lier, kopparstick m. m., som hörer till en väl ordnad bokhandel".
Då Gleerup var den som först, åtminstone i södra Sverige, bragt
ordning i de miserabla bokhandelsförhållandena, kunde man hoppas
det bästa. Försöket slog väl ut, ty från och med den 14 november
1830 till den dag som är intager denna bokhandel, vilken sedan
1834 benämnes Gumperts, en första rangställning i vårt samhälle.
Att grunden blev så pass stark berodde i hög grad av att Gleerup
till biträde erhöll den driftige Nathan Jacob Gumpert, vilken — född
den 15 augusti 1805, död den 12 november 1854 — den 1 februari
1834 fick övertaga affären.
Boklådan inrymdes under många år i Åkermanska, sedermera
Blidbergska huset i hörnet av Kors- och Södra Hamngatorna
och samtidigt med bokaffärerna bedrev Gumpert tryckerirörelse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
