Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga Södra Hamngatuhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanterna en och annan som har sina egna funderingar om
Frimurareorden.
Är större delen av ordenshusets inre mindre bekant för den stora
allmänheten, är dess restaurant så mycket mera känd. Belägen på
undra botten, har den alltid haft en viss förnäm prägel och var förr
i världen en omtyckt samlingsplats för litteratörer och skådespelare,
vilka trivdes gott tillsammans med gemytliga borgare.
Man hade en förträfflig utsikt över panoramat utanför,
vaktparaden, de promenerande skarorna, då Södra Hamngatan ännu var
stadens mest frekventerade stråk, och söndagspubliken, då
artillerimusiken spelade på torget. Källarmästarna på logen höllo ett gott
bord och voro på sin tid mycket populära. Både den fryntlige
Dahlqvist på 1850-talet, vilken såsom varande poet gärna prydde sitt
tal med ett och annat improviserat rim, samt den majestätiske
Andersson på 1870-talet, gemenligen kallad “Kejsaren". Han införde
den populära “salta biten“ — en liten lunchrätt, bestående av kokt
salt kött, med ty åtföljande smör, bröd och sup — och han
förtjänade snart sagt en förmögenhet på den idén.
Detta om Frimurarelogen. Strax bredvid ligger ett annat förnämt
hus, fast av betydligt yngre datum. Det bär renässansens prägel, hela
exteriören verkar utomordentligt gedigen, men så äges det också av
Sveriges riksbank, vilken byggde det 1887 för sitt avdelningskontor
här.
Riksbankens verksamhet i Göteborg är snart sekelgammal. Den
började nämligen den 3 april 1824, då Rikets Ständers Lånekontor
öppnade kontor i Gierska huset — nuvarande Hypoteksföreningens
— vid Stora torget. Förut hade visserligen funnits lånebanker här,
men de ägde föga långvarigt bestånd.
Exempelvis Riksens Ständers Lånebank, vilken upprättades 1693
och upphörde 1701. I denna togo en mängd mindre gårdsägare
och handlande lån mot inteckning, kunde under de svåra åren icke
infria lånen, utan måste, när dessa indrevos, gå från gård och
grund.
Eller Diskontokontoren av 1783, 1797 och 1802, de s. k.
Diskonterna, vilka voro privata institutioner, aktiebolag med kunglig oktroj,
vilken tid efter annan skulle förnyas. Deras uppgift var att
diskontera anvisningar, växlar och reverser. Den sistnämnda diskonten
kom på “obestånd efter tretton, fjorton års tillvaro och vid 1818 års
urtima riksdag måste den tagas under armarne av rikets ständer.
Hjälpen lämnades på ganska hårda villkor. Malmödiskonten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
