Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett gammalt köpmanshus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvaltat sin andel i bruket på Dal. Här i staden red han
lyckosamt ut stormen efter kontinentalsystemet, skeppade järn och trä och
knöt under årens lopp allt fastare förbindelser mellan sin firma och
bruken på Dal och i Värmland, där namnet fick allt starkare klang.
År 1818 gifte han in sig i den aktade Melinska familjen, och efter
elva års verksamhet som köpman hade han resurser nog att köpa
Baldersnäs egendom på Dal, under vilken han inom kort lade
Bäckefors och Skåpefors bruk. Där omgestaltade han bruksdriften
och förskönade Baldersnäs, en possession som egentligen utbrutits ur
familjens gamla stamgods och genom en nära släktings välvilja för
billigt pris kommit i Carl Fredrik Waerns händer.
Trots denna splittring av sin arbetskraft ledde han affärerna från
sitt kontor i huset n:r 13 Västra Hamngatan med oförminskad kraft,
men hade också förmånen äga utmärkta biträdande krafter i fränden
Adolph Wilhelm Melin, son till gamle Melin på Olivedal, vilken
redan 1825 fått anställning i firman, samt sonen Carl Fredrik, som
år 1840 börjat ägna sig åt affärerna. Liksom flera andra
exportfirmor sköttes Waernska skeppningarna från Majorna, där firman
förvärvat en lastageplats vid Klippan.
Vid sistnämnda tidpunkt började Carl Fredrik Waern d. ä. mera
uppmärksamt ägna sig åt allmänna angelägenheter, särskilt
statsaffärerna, och fann både i sitt bruksdistrikt och här i Göteborg livlig
genklang för sin utpräglat liberala åskådning. För honom liksom
för en del andra av den tidens göteborgsköpmän hade liberalismen
hart när blivit en religion, men få av hans samtida inom
köpmans-klassen ägde samma förmåga som Waern att göra sin åskådning
gällande.
Man fick erfara det redan 1839, då Waern valdes till statsrevisor
och då han med skarpblick nagelfor en del dunkla och egenmäktiga
åtgöranden från regeringens sida, ett nagelfarande som just inte
passade höga vederbörande. Och i ännu högre grad fick man
erfara hans oppositionslusta sedan han valts till en av Göteborgs stads
representanter vid 1840—41 års riksdag, då kommerserådet Olof Wijk
på den konservativa sidan och grosshandlare J. A. Kjellberg på den
liberala voro hans bänkkamrater. Waern slöt sig till Thore Petrés
parti och intog genast vid hans sida den ledarställning, som vid
föregående riksdag utövats av hans brorson Jonas W.
Carl Fredrik Waern var en av Borgarståndets utmärktaste
personligheter och hans öppna, redbara karaktär, vältalighet och kunskaper
förvärvade honom ett sådant förtroende, att han i konstitutions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>