Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 / 812 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omkring Kungsgatan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gentemot alla troende, vilken
bekännelse de än tillhörde, var
grundprincipen. I fråga om inträdet i denna
församling gällde det att utvälja endast
s. k. väckta människor och skulle
samfundet utgöra en kyrka i smått inom
den stora, alla omfattande kyrkan. Herrn
-hutarne skulle bilda liksom en enda
stor familj och utmärkte sig genom
tolerans och mildhet i bedömandet av
sina medmänniskor. De lyckades väl
härutinnan, ty Herrnhut blev ett
mönstersamhälle, “präglat av kristen sed och
brödrakärlekens anda. Där ser man
inga yttringar av ogudaktigt leverne,
ingen dryckenskap, intet bullrande
nöjesliv. Människorna ha en bättre och renare typ än den, man är van
att se därute i världen", efter vad en präst, som nyligen besökt stället,
berättat.

Bengt Erland Dahlgren (köpman; efter byst i marmor av Per Hasselberg å Göteborgs museum)

De första missionärerna i Sverige för den nya läran, en svensk,
docent Arvid Gradin och en tysk, Dober, inkommo hit under Fredrik
den förstes regeringstid, men när de kommo till Göteborg, förbjöd
biskop Benzelius dem att predika. I Stockholm hade de heller inte
bättre tur och missionsresan slutade med att Gradin utvisades ur
riket. Trots ärkebiskopliga herdabrev och varningar mot den nya
sekten gick det naturligtvis inte att mota ut den. En svensk vid
namn Grundelstjerna, som lärt känna herrnhutarne, kom snart över
till Sverige och lyckades bättre än de andra: att tillsammans med
trosfränder bilda den första svenska Brödraförsamlingen, vilken efter
hand värvade en mängd proselyter i huvudstaden och omsider 1741
erkändes som luthersk. Grundelstjerna har ock betecknats som “den
förste svenske herrnhutaren".

Här i Göteborg skall en svensk skomakare vid namn Elias
Östergren ha infört sekten från Herrnhut, där han blivit dess anhängare,
och till honom slöto sig personer av olika samhällsklasser. Dessa
bildade Associerade församlingen och höllo sammankomster med
gudstjänst i enskilda hus. Detta var naturligtvis mer än
prästerskapet med biskopen kunde tåla och åtal anställdes mot ett par av
lärans förkunnare. Och även i det följande förföljdes sekten på
det bittraste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>