Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 / 852 (1919-1922) Author: Carl Rudolf A:son Fredberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Manegen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ström och ägnade sig med lidelsefullt
intresse åt hippologien. Han dog 1899,
men redan dessförinnan eller 1882 fick
staden ett nytt ridhus vid Lorensberg,
i hörnet av Södra Vägen och
Engelbrektsgatan.

Cirkusdirektören Gautier (uppträdde även på manégen vid Östra Larmgatan)

På hans gamla manégetomt
uppförde köpmannen August Abrahamson
1876 ett större affärshus i tre våningar.

Denne Abrahamson, född av
judiska föräldrar 1817, död 1898, kom
1831 till Göteborg, där han erhöll
anställning hos Louis Benecke. Efter nio
års tjänst hos nämnda firma grep han
sig an med egna affärer och satte år
1840 upp egen firma. År 1868 inköpte
han det gamla, vackert belägna herresätet
Nääs vid Floda, vilket en gång
i tiden lärer varit Kristian Tyranns
jaktslott. Här uppförde han först en privat slöjdskola, avsedd för
godsets gossar, vilken år 1872 invigdes av landshövdingen E. J. Sparre.
Eleverna hade alla genomgått folkskolan, och undervisningsämnena
voro matematik, linjalritning och lövsågning samt annan snickerislöjd.
Till denna sin första skola skänkte Aug. Abrahamson ett
kapital på 25,000 kronor.

Emellertid fick grundläggaren snart erfara, att allmogen icke
uppskattade hans strävan, ty skolan led brist på lärjungar, och han måste
slutligen lämna varje barn en ersättning av 40 öre om dagen för
den kunskap, han givmilt gav dem. Motståndet bröts dock snart och
skolan utvecklades allt mera, slöjd infördes vid tidigare år,
inträdesåldern sänktes och undervisningen ökades med alla till folkskolan
hörande ämnen, allt enligt ett schema med omväxlande kropps- och
själsarbete.

Vid sidan härav och för att hugfästa minnet av sin maka Euphrosyne
Abrahamson uppförde han en byggnad för den av honom stiftade
Nääs’ arbetsskola för flickor. Byggnaden flyttades från makarnes forna
sommarhem nära Göteborg och bibehöll sitt namn — Vänhem. I denna
skola mottogos flickor från tolv till sexton år och undervisades i
folkskolans ämnen samt dessutom i spånad, vävning, sömnad för hand och
maskin, städning, tvätt och matlagning samt andra hushållsgöromål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>