Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadens äldsta vattenledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sandbacke ett stycke från själva källan och det kristallklara vattnet
flöt utan uppehåll i rika mängder natt och dag, torkade inte ut i
den hetaste sommar och frös inte i den hårdaste vinter.
Tanken att leda detta vatten in till staden hade tidigt varit på
tal; redan 1714 skulle stadens dåvarande byggmästare Jacob Feigill
försöka sig på arbetet, vilket skulle kosta 10,000 daler silvermynt.
Alla möjliga hinder reste sig emellertid däremot, icke minst
svårigheterna att under Carl den tolvtes orofyllda och fattiga tid anskaffa
pängar. Saken fick alltså förfalla.
Sedan kom frågan upp på 1780-talet, då två av stadens
mest-energiske män, grosshandlaren Henry Greig, som drev betydande
köpenskap och bl. a. arrenderade stadens kvarn vid slussen, samt
den dådkraftige borgmästaren, kommerserådet Daniel Pettersson, satte
i gång en subskription för företaget.
Köpmännen hade nu tjänat bra med pängar på det givande
sillfisket, så att det gick jämförelsevis fort att få ihop de 17,400 riksdaler
och 38 skillingar banco, vilka utgjorde subskriptionens slutsumma,
när den slöts på hösten 1788. Och för att främja företaget beviljade
staden tjugo tolvter block till rörstockar från sin skog i Sävedahls
härad.
Arbetet började på hösten 1786
genom byggandet av
kullerstenstrum-mor, genom vilka vattnet strömmade
till en stor cistern. Denna fick en
överbyggnad av gråsten, vars massiva dörr
förseddes med väldiga lås och
bommar. Härifrån leddes vattnet genom
borrade stockar in till staden.
Företaget sköttes ekonomiskt av
den nitiske, ivrige och självuppoffrande
Greig och tekniskt av skotten A.
Black-wood.
För den i Göteborgs historia
hemmastadde äro dessa uppgifter till stor
del kända. Mindre bekant torde
däremot den man vara, som genom sitt
brinnande intresse bidrog till den
väl-signelsebringande inrättningens
tillkomst. Det skall därför helt visst
intressera en och annan att få ännu ett
 |
| F. Th. Arnell (mekaniker och uppsyningsman vid Gamla vattenreservoaren) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
