Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stadens äldsta vattenledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledning under hans tillsyn året 1866 förnyades. Reservoaren
beboddes av Arnell till döddagar och efter honom av sonen, den på
sin tid mycket uppburne mästaren i det ädla schackspelet Alfred
Arnell, vilken där bedrev en mycket känd pianoaffär. Denne Arnell
dog 1922.
Vattenreservoaren vid Gamle port revs 1899.
*
^ Det kom en gång en tidpunkt, då Kallebäcks källor tröto, och
då fanns ingen annan råd än att se sig om på annat håll efter mera
vatten. Men inte föll det den tidens styrande in att anlägga
ledningar från älven. Det fanns ju så många stora bergsjöar i
Göteborgs sydöstra grannskap, vars vatten närmade sig Kallebäckskällornas
i godhet.
Där fanns Delsjön, Stensjön, Landvettersjön m. fl., vilka
sammanknutna skulle kunna lämna Göteborg ett friskt och gott vatten för
långa tider framåt. Det var också tanken hos stadens styrande och
hygieniker den tiden.
Man valde Delsjön.
Första förslaget om den nya vattenledningen bragtes å bane år
1857 och en av den tidens mest praktiske män, doktor Charles
Dickson förfäktade och genomdrev med största iver frågan om frii t
vatten för alla och vattenavgiftens uppförande på skattsedlarna.
Åtgärden var, som en av Dicksons biografer anmärkt, utan all fråga
“socialistisk", men en ödets ironi var det dock, att det var Dickson
som genomdrev åtgärden, ty socialist var han minst av alla.
Då Kallebäcksledningen påtänktes i början av 1700-talet behövde
frågan ett sjuttiotal år för att mogna. Den nya Delsjöledningen
behövde elva år för att planläggas. Det var nämligen i mars månad
1868 som arbetet begynte. Vid den i en steril bergstrakt sju
kilometer från staden belägna Delsjön utfördes en murad dammbyggnad,
filtreringsbassiner och en samlingsbrunn för vattnet, vilket leddes
genom glacerade lerrör in till staden.
Under ledning av dåvarande kaptenen J. G. Richert, biträdd av
herrar A. M. Bissmark och J. Mareks von Wurtemberg, bedrevs
arbetet så raskt, att hela vattenledningen i augusti 1871 var fullbordad.
Samma år var reservoaren i Landala färdig att rymma två millioner
kannor vatten och ledningen beräknades räcka för 100,000 konsumenter.
Vattnet därifrån led dock av de olägenheter, som vidlåda sjövatten,
att temperaturen växlade alltför mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0863.html
