Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdsföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg Löwegren
(mångårig direktör i Trädgårdsföreningen)
Löwegren. Den förstnämnde
var tysk till börden och den
egentlige grundläggaren av
de plantskolor, den frö- och
blomsteraffär, som alltsedan
utgjort en stor och inbringande
del av Trädgårdsföreningens
verksamhet.
Liepe, som kompletterade
Töpels verk, efterträddes av
Georg Löwegren, en man,
som längre än någon annan
— i nära sex årtionden —
hängivet och med ovanlig
skicklighet arbetade för Trädgården,
tog initiativet till dess
storartade växthus och gjorde
parken till en verklig lustgård.
Georg Löwegren var född i
Lund den 22 augusti 1833.
Efter att ha varit anställd hos en trädgårdsmästare i sin födelsestad
och i universitetets botaniska trädgård, kom han 1855 över till
Tyskland och fick plats i en av Lybecks större handelsträdgårdar.
Därefter vistades han i Hamburg samt var under tre års tid anställd i
den för sina storartade växtsamlingar berömda Berggarten vid det
kungliga lustslottet nära Hannover, där han uteslutande sysselsatte
sig med odlingen av olika slags tropiska växter, förnämligast
orkidéer.
Han var en grundligt bildad hortikultör och hade tillsammans
med E. Lindgren och A. Pihl utgivit Handbok i svenska
trädgårdsskötseln, varav del. 6—7 äro av honom författade. Dessutom var
han medarbetare i Tidning för trädgårdsodlare. För studier och
såsom prisdomare vid trädgårdsutställningar företog han vidsträckta
utländska resor.
När han blev chef för Trädgårdsföreningens anläggningar 1859,
var hans första göra att ordentligt dränera parkområdet, gallra träden,
förbättra jorden, införskriva och plantera nya växter. Då funnos två
växthus — det stora orangeriet, som uppförts i föreningens första år
och det ett årtionde senare av ett särskilt bolag anlagda och av
föreningen sedermera inköpta Victoria-regia-huset, så kallat efter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
