Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wohlfartska Plantaget och Flygarens Haga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den lilla kullen mellan nuvarande Röhsska museet och Slöjdföreningens
skola. Stället skall ha bebyggts av friherre Patrik Alströmer och
vidare ägts av köpmannen och göteborgsrepresentanten i
Borgarståndet vid 1778—79 års riksdag Johan Henrik Damm tills det
övergick i Wohlfartska köpmansfamiljens besittning.
Wohlfartska släkten inkom hit med en kopparslagare Caspar
Wohlfart, troligen 1670, och några av dess medlemmar voro i flera
generationer verksamma i detta hedervärda yrke. Två av dem, Paul
och Caspar Wohlfart, slogo sig emellertid 1737—38 på köpenskapen
och en av deras fränder, Bernhard W. — född 1742, död 1808 —•
drev likaledes handel från 1761 mest med viner, sill och kaffe.
Bernhard W. var den förste av familjen på Kristinelund, men han
var icke den ende av namnet som rådde om jord i stadens närhet.
En av kopparslagarna ägde nämligen åker- och betesmarker nere vid
Landsvägsgatan på 1790-talet.
Redan så tidigt som 1805 anhöll Bernh. Wohlfart, enligt en av
mina anteckningar ur ett magistratsprotokoll från den tiden, att få
förlängd arrendetid på ett visst område av Kristinelund och lovade
därvid att utom arrendebeloppet skänka trehundra riksdaler till
Domkyrkan. De kyrkliga intressena voro nämligen mycket djupgående
inom familjen, om vilken Marianne Ehrenström från 1800-talets första
årtionden vittnar, att den utmärkte sig för ett patriarkaliskt liv, för
renheten i sina seder, djupa kunskaper och talanger i alla riktningar.
Särskilt visade familjens medlemmar ett ovanligt starkt intresse
för konsten, dels såsom samlare, dels såsom utövare. Ja, det har
till och med sagts, att släkten under 1800-talets förra del ensamt
förde konstintressets talan i Göteborg. Det bestyrkes även av en nu
fyrtioårig konstuppsats, som jag hittat under mina forskningar. I
denna berättas att Bernh. Wohlfart på Kristinelund under åren 1800—
1808 ägde en mindre samling tavlor i olja, större delen härledande
sig från den berömda Sutherska i Stockholm. Vidare att grossh.
Adolf Wohlfart från 1816 till 1834 ägde ett tavelgalleri, vilket jämte
greve Sparres torde varit det största enskilda, som någonsin funnits
här. Det var inrymt i hans hus, n:r 15 Östra Hamngatan, vars övre
våning det alldeles fyllde. Bildat dels genom inköp ur Sparreska
galleriet i Sahlgrenska huset, dels under resor i Holland och
Flandern bestod det av mer än 100 nummer, som alltsamman måste
genom omständigheternas makt försäljas i Stockholm, därvid de flesta
torde införlivats med expeditionssekreteraren Per Ulmgrens stora
samling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
