Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chalmersska institutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
superkargör och intressent i den
ostasiatiska handeln till Kina
och Ostindien, där han
stannade i tio år. 1793 återkom
han till Göteborg såsom en
betydligt förmögen man. Aret
före hade en förfärlig eldsvåda
ödelagt en sjundedel av
Göteborg, franska revolutionen och
Nordamerikanska staternas
befrielsekrig hade ansenligt
nedsatt stadens handel, som under
ett 20-tal år företett den rikaste
blomstring. Sillfiske och
tran-kokning blev det enda
kvarstående näringsfånget, som
emellertid även det började bli
allt mindre givande. Chalmers
lät sig emellertid icke nedslås, utan började i sin mån verka för
födelsestadens uppryckning. 1 förening med den bekante
göteborgs-köpmannen Peter Bagge — bosatt på Nygård — och med stöd
av andra personligheter inom stadens köpmanskår började han
arbeta på att genomföra den gamla planen att medels en kanal
vid sidan om Trollhättefallen öppna en förbindelseled mellan Vänern
och Västerhavet.
Chalmers, som inträtt i Ostindiska kompaniets direktion, arbetade
ihärdigt med uppoffrande av arbete och kapital på planens
förverkligande och fick år 1800 på eftersommaren bevittna det första
fartygets färd genom slussarna vid sidan av de brusande vattenfallen.
Under samma tidsskede lyckades läkaren vid det nyinrättade
Sahlgrenska sjukhuset, den om Göteborgs filantropiska inrättningar
så högt förtjänte d:r Dubb, att intressera Chalmers för sina idéer om
fattigvården, gående ut på att höja arbetsskickligheten hos barn och
bereda arbetstillfällen åt äldre arbetsföre.
“Hans, köpmannens, snille — skrev Per Dubb en gång – fann
ock utväg, utan att väcka någon ledsnad, att inblanda dessa frågor
uti sin vitt utbredda sällskapskrets till samtalsämne, såsom
omschweizar-nes och holländarnes sparsamma och rastlöst verksamma levnad uti
otaligt många yrken, och chinesernas outtröttliga uppfinnings- och
förarbetningsförmåga av sådana ämnen, som i allmänhet föraktas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
