Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasastaden i söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig i den kommunala församlingen, vilken han tillhörde åren 1877
—96.
Efter honom antecknas såsom rektorer Aug. Falk och Erik
Hallgren, båda kända såsom utmärkta pedagoger.––––
Ett tjugotal år efter Realläroverkets tillkomst restes Högskolans
ståtliga byggnad på en av Vasastadens vackraste och mest
framträdande platser. Högskolans grundläggning sammanfaller ju med
ett nytt utvecklingsskede, men dess förhistoria tillhör det gamla
Göteborg och må därför relateras — i största korthet efter några
artiklar i ämnet, vilka skrevos av mig för sexton år sedan i en av
stadens dagliga tidningar.
Om man säger, att det här i staden år 1778 grundlagda och av
Gustaf III sanktionerade Vetenskaps- och Vitterhetssamhället haft en
viss betydelse för högskoleidén eller för utbildningen av idén om
upprättandet av en fri akademi i Göteborg säger man inte för mycket.
Inom ifrågavarande sällskap, vars verksamhet alltid “inneburit en i
affärsstaden nyttig erinran om de ideella strävandenas betydelse",
ventilerades nämligen på 1850-talet denna fråga. Ny var den ju inte,
ty redan Carl X Gustaf, vars planer på att göra Göteborg till en
medelpunkt för de skandinaviska ländernas världshandel äro bekanta,
var starkt betänkt på att förlägga en sydsvensk högskola hit.
Året 1858 tog frågan inom samfundet en mera fast form genom
dess ledamöter lektorn F. Th. Blomstrand och domprosten Per
Wiesel-gren. Den förstnämnde ordade om en “akademisk undervisning",
bekostad av den Hvitfeldtska gymnasiefonden, och den senare, som
då var det lärda sällskapets ordförande, tog tanken fatt och försvarade
den med känd hänförelse och värme. Den första frukten, denna
tanke satte, blev de föreläsningar, vilka anordnades av samhällets
egna medlemmar, bland dem Wieselgren, Ch. Dickson, lektorerna
Ljungberg och Heurlin, S. A. Hedlund, doktor Ewert m. fl., och till
vilken allmänheten hade kostnadsfritt tillträde.
Den mångfrestande S. A. Hedlund väckte sedermera, året 1864,
ett förslag om utvidgandet av dessa föreläsningar genom en
före-läsningsstyrelse. Denna kom till stånd och dess uppgift ärvdes längre
fram, 1876, av den bekanta Undervisningsfonden, till vilken
stadsfullmäktige anslogo medel. Dennas verksamhet sträckte sig över
halvtannat årtionde tills både den och fondens donerade medel
upp-togos av den nya högskolan.
Det är från detta årtionde S. A. Hedlunds entusiastiska arbete
för högskoletankens förverkligande dateras. Men då dess förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
