- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 3 /
278

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landala.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mycket vansklig och invecklad sak, som ännu icke någonstädes funnit
sin lösning. Men arbetet härpå omfattas med entusiasm av otaliga
socialt intresserade, ej minst bland samhällenas styrande, och det
går ut på den principen att mera genom förebyggande än botande
åtgärder finna medel mot fattigdomen.

Kasta vi blicken tillbaka, skola vi finna, att århundradena före
det sekel, det nittonde, i vilket den officiella fattigvården blev i princip
erkänd, “uppvisade mycket större nöd och ett mera utbrett elände
än vår tid. Det forntida samhället undandrog sig visserligen icke
alldeles att sörja för de fattige, men i de flesta kristna länder var
det ursprungligen kyrkan som fick på sin lott att att draga försorg
om de fattiga, vilka den tiden huvudsakligen livnärde sig medels
tiggeri".

Här i Göteborg var det, som jag förut anmärkt, patrioten Jonas
Kjellberg som ivrade för fattigvårdens ordnande som en samhällets
angelägenhet, därvid understödd av den bekante människovännen
doktor Per Dubb. Kjellberg rönte emellertid mycket motstånd. Men
han gav sig inte. Inför den samlade rådstugan anförde han att
“eftersom rika och fattiga måste efter försynens skickelse bo här
tillsammans, är den ene pliktig att räcka den andre en hjälpsam hand
samt efter förmåga befordra dess väl, varigenom den högste
välgörarens visa avsikter befrämjas. Måtte alltså den här stiftade
försörjningsanstalt jämte arbetshus och undervisningsinrättningar aldrig
sakna medborgarnes ömma vård och frikostighet och tiggarhopen
aldrig mer släppas på fri fot utan den införda uppsikt och polis över
honom vidmakthållas. Då vinner icke allenast uslingen önskad
förbättring, utan vi varda säkra på vår egendom samt flera brott och
straff sannolikt förebyggda".

Denna förnuftiga åsikt understöddes av flera andra framstående
män i samhället, ej minst inom den förmögnare köpmansklassen.
Och fattigvården grundades på obligatorisk uttaxering.

Under de första åren skedde ständiga förflyttningar av
försörjningsinrättningarna. Största avbräcket vållade den stora eldsvådan 1804,
då en mängd familjer blevo hemlösa och en av fattigvårdens
byggnader nedbrann. *

Genom köpmannen Holtermans tillmötesgående fick man ju den
av mig beskrivna fattigbaracken vid Smedjegatan, men ändå lyckades
man icke råda bot på lokalsvårigheterna och detta förnämligast
till följd därav att staden i saknad av allmänt sjukhus på fattigvården
överlät omsorgen om alla sjuka fattiga. Direktionen begärde också att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:44:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free