Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Landalaledet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stilat tänkt forum, där lokalpatriotismen, offerviljan och den
fantasirika arkitektoniska skaparlusten givit värdiga hem åt konstens
gudomar. Vidare ett modernt palatssamhälle, harmoniskt anslutande
sig till terrängen och smyckat av grönskans och ljusets rikedom,
samt en pittoresk utställningsstad med minareter och kupoler, skapad
till minnet av stadens trehundraåriga tillvaro.
Den nya stadsdelens borgarhus teckna sig i förnäm avskildhet
mot bakgrunden av gråa berg och täta lövmassor. De röda taken
sticka upp över trädkronorna och skvallra på långt håll om vackrare
stadsbilder och en ljuvligare tillvaro än banala hyreskasärner ge hägn
åt. En förnäm ro ligger över dessa patricierhus, så nära storstaden
och ändå så fjärran från dess jäktande liv och oro. De äro, kort
sagt, glädjande vittnesbörd om att en epok brutit in med löften om
en annan stadsförsköning än den som under en lång period med få
undantag satt sin prägel på staden.
Frågan om Kungsportsavenyens avslutning löstes på det mest
geniala sätt genom det förslag som vid tävlingen på våren 1917
framlämnades av fyra av våra förnämste yngre arkitekter — Ernst
Torulf, Sigfrid Ericsson, Arvid Bjerke och R. O. Svensson — och till
vilket de mest konstförståndiga meningarna slöto sig. Man tänkte
sig en större monumental byggnad i den redan namngivna
Götaplatsens södra del och härtill ansågs en länge önskad
konstmusei-byggnad mest lämplig. Detta så mycket mer som i
jubileumsutställningen skulle ingå en retrospektiv svensk konstavdelning åvägabragt
genom lån från offentliga och enskilda samlingar. I denna avdelning
skulle vidare större delen av Göteborgs Musei konstsamlingar ingå.
Ett konstmuseum i utställningens omedelbara närhet, som kunde för
framtiden inrymma de ur Göteborgs museum utbrutna konstsamlingarna,
var därför ett av de styrandes livligaste önskemål. Tack vare
bankdirektören Jonas C:son Kjellberg — konsul Carl Aug. Kjellbergs
broder — kom man detta närmare än man anat. Han skänkte
nämligen 1917 icke mindre än 900,000 kronor, vilka jämte blivande
avkastning avsågo att bereda medel till uppförande av en
konstmusei-byggnad i Göteborg till minne av givarens föräldrar, Carl Ossian
och Ingeborg Kjellberg.
Tidigare eller 1916 hade Caroline Wijk, grossh. Olof Wijks
efterlämnade maka, till “minne av en älskad son“ donerat 700,000 kronor
till ett nytt konserthus på Götaplatsen. Och slutligen säkerställdes
genom donationer och ett statslotteri den på samma plats tänkta
stadsteatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
