Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lorensbergsteatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frågors lösning, innebar ett ovanligt generöst anbud till Göteborgs
stad.
Planen gick ut på att inom Lorensbergsområdet uppföra en stor
modern teater, vilken, därest vederbörande myndigheter garanterade
direktör Petersen förlängt kontrakt å Lorensberg till år 1936, skulle
bliva stadens egendom. Teatern tänktes på den gamla Folkteaterns
plats och ritningarna till densamma hade uppgjorts av den särskilt
som sakkunnig på teaterbyggnadsområdet kände arkitekten Karl M.
Bengtson. Denne, vilken inom parentes sagt byggt starkt lovordade
teatrar i Tyskland, däribland de båda hovteatrarna i Stuttgart — senare
har han, som bekant, byggt bl. a. Scalateatern vid Östra Hamngatan
och konstnären Milles’ chateau på Lidingön — denne energiske
arkitekt hade tänkt sig en teater med en trevlig, intim och bekväm salong
och en scen med fullt moderna och tillfredsställande teatertekniska
anordningar. Salongen skulle bestå av en parkett om 600 platser,
en första rad, löpande runt salongen och omfattande 100 platser,
samt ovanför denna i fonden en amfiteater avsedd för billigare platser
till ett antal av 300. Både amfiteater och rad hade särskilda foyerer
och promenoarer. Den stora, modernt inredda scenen skulle
avskiljas från salongen genom en vägg av armerad beton, men teaterns
byggnadsmaterial i övrigt rabbits.
Förslaget var mycket tilltalande och väckte avgjorda sympatier.
Dessa stärktes ytterligare därigenom, att förslaget syftade till att
bevara Lorensberg, vars tillvaro som traditionell förlustelseplats starkt
hotades av stadsplanens fullföljande på området ovanför Avenyen.
Stadsfullmäktige biföllo förslaget, men platsen för den nya teatern
bestämdes i parkens södra del med scenhuset mot Berzeliigatan och
huvudfasaden åt parken. Byggnadsnämden reste emellertid stora
svårigheter. Ej mindre än tre olika förslagsritningar framlades och
förkastades. Men direktör Petersen gav sig inte. Ett fjärde förslag
utarbetades och vann äntligen gillande.
Byggnadsarbetet började i maj 1916 och trots oerhörda
svårigheter, strider och bekymmer drev direktör Petersen med okuvlig energi
— han låg natt och dag i selen — fram arbetet, så att teatern efter
fem månader stod färdig.
Dagspressen överflödade av entusiastiska skildringar över den nya
teatern, som ifråga om scentekniska anordningar är Skandinaviens
förnämsta. Akustiken är god. Man hör och ser lika bra på övre
parketten som på den nedre. Och man sitter lika bekvämt överallt.
Publiken på övre parketten har förövrigt samma bekvämligheter som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
