Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lorensbergsteatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjöströmska sällskapet på Storan, ingick i Lorensbergsteaterns första
sällskap och är nu direktris för den nyuppsatta Långedragsteatern.
Olof Sandborg är göteborgsbarn, född 1884, och kom vid sjutton
års ålder in vid teatern hos Selander. Engagerades därpå vid
Göteborgs Folkteater, vidare hos Rönnblad, hos Ranft i Stockholm, hos
Fröberg—Sjöström och vid Lorensbergsteatern. Han är mycket populär
här och det kan man just inte undra på. En man som högst
förträffligt framställt så olikartade gestalter som Mr Ernst, Malvolio och
Cockbruun, den sistnämnde i Från Ostindiska kompaniets dagar, är
givetvis en skådespelare av hög rang.
Torsten Cederborg står även han i första ledet. Han är en
verklig konstnär, mångsidig och i hög grad intresserad av sina uppgifter,
fantasifull och i alla avseenden behärskande de sceniska
uttrycksmedlen. Det är en lust att höra honom tala. Och vad
individuali-seringsförmågan beträffar kan det vara nog att erinra om så vitt
skilda roller som hovmästarens i På de anklagades bänk, drängen i
Erotik, Jacob Levin i Innanför murarna, Ludvig den elvte i Gringoire,
i vilket stycke han med bravur spelade titelrollen på Folkteatern
för några år sedan, samt adjunkten Nerum i Det mystiska arvet,
varifrån han här avbildas.
Lars Hansson tillhörde teatern ett spelår. Om honom yttrade vi
oss i samband med Nya teatern.
Lorensbergsteatern har under sin korta tillvaro förfogat över den
bästa artiststab som för närvarande stått att få — utanför
Stockholms-scenerna —, där har funnits ungdom, skönhet och talang och vid
ledningen har arbetat dels en av landets främste regissörer, Gustaf
Linden, en fint bildad man, en i sin konst uppgående eldsjäl, en
auktoritet i allt vad teaterfrågor heter, dels doktor Per Lindberg, vilkens
mångfrestande och experimenterande regikonst gjort teatern omtalad
över hela landet. Ofta gjorde han scenen mer till en
litteraturhistorisk uppvisningsplats än till en spegel för nutidens skiftande liv, men
å andra sidan skall en rad verkliga mönsterförestäilningar befästa hans
namn i den göteborgska teaterhistorien.
Omhuldar inte publiken denna teater, vilken är frukten av en
vaken och energisk mans ansträngningar och offervilliga personers
betydande ekonomiska uppoffringar, kan man misströsta om teaterns
framtid i detta samhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
