- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 3 /
386

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra ställen vid Södra vägen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besittning, som kunde åstadkommas. Allt dittills, eller ungefär intill
1680-talet, hade nämligen i allmänhet landerierna upplåtits till
inne-havarne, antingen under dessas livstid, eller på vissa år, mot en i
penningar utgående årlig arrendeavgift. Men från 1680-talet började
magistraten medgiva arrendatorerna, av vilka flera voro magistratens
egna ledamöter och tjänstemän, för sig och sina arvingar evärdelig
besittningsrätt till landerier och uppodlingar (intagor av mulbetet),
mot utgörande av den årliga arrendesumma, som i kontrakterna då
blev bestämd. Och såväl Carl XI som Carl XII och Ulrika Eleonora
ej mindre bekräftade, på därom gjorda ansökningar, dessa mellan
magistraten och arrendatorerna uppgjorda kontrakter om nyssbeskrivna
evärdeliga besittningsrätt, utan även nedsatte understundom den mellan
kontrahenterna överenskomna arrendesummanN

Landeriernas grundlega kunde ej, som vi veta, ökas så länge
egendomen gick i arv, det var blott då den skulle säljas som staden
ägde lösningsrätten.

De först bebyggda voro Härianda, Kviberg, Gamlestaden,
Tegelbruket vid Fattighusån, Burgården; senare bebyggdes de vid
Korsvägen och Södra Vägen, av vilka jag omnämnt ett och annat.

Landeribyggnaderna bildade med sina omgivningar verkliga
herresäten. Lika vanligt som det nu för tiden är att rika köpmän bygga
sig sommarvillor utom stadens hank och stör, dit de draga hän från
stads- och affärslivet, för att njuta av lantlivets behag, lika vanligt
var detta fordom. Och än mera naturligt var det i en tid, då staden
trängdes samman inom en gördel av sten, befästningarnas gråa, tunga
ram, vilken utestängde luften och ljuset. Men endast de rikaste
kunde bestå sig med ett magnifikare sommarboställe. De rikedomar,
som då vunnos och som skapade dessa herresäten, gingo i arv till
nya generationer, som tack vare förfädernas flit kunde och kunna
makligare njuta livet.

Namnen på egendomarna gå igen ända till våra dagar, antingen
de nu heta Kviberg, Stora Härianda, Marieholm, Christinedal och
Bagaregården åt Gamlestads- och Redbergslidshållet eller Katrinelund,
Burgården, Liseberg, Johanneberg och Lyckan söderut.

Med de båda sistnämnda skola vi nu sysselsätta oss en stund.
Frånsett den gamla manbyggnaden på Johanneberg, vilken fått stå
kvar i orubbat skick, äro de utplånade ur stadsbilden och ha lämnat
rum för den strålande utställningsstad, vilken anno 1923 öppnade
sina portar för att hugfästa minnet av det nuvarande Göteborgs
300-åriga tillvaro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:44:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free