Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omkring Örgrytegräns och Mölndalså.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språkslösa industrier på Mölndalsåns strand vid Krokslätt, små
såp-bruk och färgerier, kunde nog inte ana, att de röjde vägen för ett
industrisamhälle i stor stil, där värden för miljoner skulle skapas.
Och dock gick utvecklingen i den riktningen. Det blev ett
industrisamhälle, som omfattar otaliga arter av industriell verksamhet:
spinnerier, bomulls-, linne- och gardinväverier, tapet-, linoleum- och
färgfabriker, färgerier och blekerier, garverier och remfabriker, jäst-, soda-,
tvål- och såpfabriker, mekaniska verkstäder och bryggerier,
födoämnes- och njutningsmedelsfabriker o. s. v.
För många av dessa industrier är Mölndalsån, som bekant, till
ofantlig nytta — som trafikled och som avloppskanal. Man får en
god föreställning därom, när man vandrar utmed åkanten och ser
alla dessa egendomliga utbyggnader och anstalter verken anlagt.
Vandringen kan vara nöjsam nog, isynnerhet som ån har flera
pittoreska partier att bjuda på. Vägar och stigar och vretar, som leda
ned från landsvägen, gamla hus och rucklen, som ha den rätta
ålderns patina över sig, allt detta kommer oss att tänka på äldre tider
och det vi hört berättas om livet fordomtima på Mölndalsåns
stränder, i Krokslätt och Galgkrogarna, vilka räknades till stadens mest
beryktade utkanter.
Längre bort möter emellertid ett mera fritt och glatt landskap.
Man ser bort över dikeskantade ängar och vajande sädesfält,
begränsade av mörka åsar. Man ser trevna bondgårdar här och där i
terrängen; man ser, om man tar den vägen, gårdarna Skår och
Kalle-bäck, vilka en gång i tiden voro löningshemman åt Göteborgs båda
borgmästare.
Vid Almedal går landsvägen förbi den vidsträckta Krokslätten,
och sävlig och beskedlig rinner ån vid vägens sida. Här är bördigt
land. Här är en av Göteborgs kornbodar. Här ligga bondgårdarna
med en omisskännlig prägel av välmåga. Här se vi Kongegården,
Krokslättsgårdarna, Sofieholm och längre bort, på andra sidan ån,
det väna Lagklarebäck eller Lackarebäck.
Tänka vi oss tillbaka till den tidigare delen av 1800-talets förra
hälvt voro industrierna rätt få. Det var företrädesvis den
kemisktekniska som trivdes härute. Denna representerades i Göteborg och
omnejden av trankokarna, oljeslagarna, såpsjudarna, garvarna och
ljusstöparna. Trankokarna höllo till i skärgården och vid
älvmynningen, färgarna vid Fattighus- och Gullbergsåarna och såpsjudarna
vid Mölndalsån, där också färgarne sedermera fingo fast fot. Vi
finna då ett par små färgerier och ett såpbruk, som en judisk köp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
