Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danska vägen och dess grannskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett annat lantligt ställe, mera poesifyllt än det nuvarande Underås,
är Jakobsdal. Utifrån vägen ser man inte mycket av ställets
skönhet, men väl inkommen frapperas man av den vackra tavla, som
natur och konst i förening komponerat. Mest stämningsfull ter den
sig från Örgryte gamla kyrkogård, där den forsande bäcken bildar
gränsen mellan parken och de dödas stad.
Stället hette på 1700-talet Örgryte Stom och fick i 1800-talets
förra del sitt nuvarande namn, kanske efter dess förste mera bemärkte
ägare, apotekaren i Göteborg Hans Jakob Cavallin. Denne mans
verksamhetstid här i staden omfattade en tidrymd av nära ett
tredjedels sekel eller från året 1809, då han övertog apoteket Kronan, till
året 1841, då han dog, och under denna tid förvärvade han allmän
aktning. Såsom överfältapotekare under fälttåget i Norge hade
han fäst höga vederbörandes uppmärksamhet vid sin person, vilket
omsider resulterade dels i hans utnämning till assessor, dels i honom
meddelat tillstånd att såsom drogist idka handel med in- och
utländska medicinalier.
På denna näringsgrens område kan man säga att Cavallin var en
av banbrytarne, åtminstone i Göteborg. Begagnande sig av stadens
fördelaktiga läge kom han att driva sin rörelse i stor skala och
försåg många av rikets apotek såväl med sådana medicinalier, som
måste införas från utlandet, som ock med våra inhemska
medicinalväxter. Cavallin odlade nämligen sådana på Jakobsdal och
annorstädes i Göteborgs omnejd, och för de vilda örterna, kamomill, fläder,
millefolium, kummin, hästfibler och så vidare, hade han intresserat
en mängd gummor, vilka för hans räkning insamlade dem. Dessa
tillfällen till arbetsförtjänst uppskattades givetvis i denna tid, då
samhällets lägre klasser hade mycket ont om styvern — och Cavallin
var inte den som knusslade.
Men även i andra avseenden lade Cavallin sin företagsamhet och
verksamhetslust i dagen. Så anlade han exempelvis den första s. k.
Carlsbaderinrättningen i vårt land, vilken öppnades i Brunnsparken
i en liten anspråkslös byggnad.
Ute på Jakobsdal hade han anlagt ett kemiskt-tekniskt
laboratorium, vilket isynnerhet året 1832 kom att tilldraga sig allmänhetens
uppmärksamhet. På hösten detta år inträffade nämligen i
laboratoriet en förskräcklig explosion, som åstadkom mycken skada och
lemlästning och krävde ett människoliv. Olyckan stod i samband
med konung Carl XIV Johans besök i Göteborg. Cavallin hade
nämligen fått i uppdrag att tillverka en större bengalisk eld, ämnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
