Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Redberget och Bagaregårdstrakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
REDBERGET OCH BAGARE-
GÅRDSTRAKTEN.
ÖVER RANÄNGARNA, mellan Gårda och Gubbero, på vilka
den nyss nämnde oppositionsmakaren Anders Drake på
1730-talet anlagt ett med stadens eget konkurrerande tegelbruk,
och över åsen ovanför, vilken efter ängarna benämnes Ranängsbergen,
äro vi inne vid Redbergsgränsen. Ranängsbergen började mera
allmänt bebyggas på 1890-talet och bilda nu en liten stadsdel för sig
med landshövdinghus av den bekanta äldre förstadstypen. Närmare
Redbergslid är åsen tämligen kal, men i fortsättningen åt Gårdahållet
finnas ännu några av de fordom planterade skogsbestånden, vilka
benämnas Store skogen och Lille skogen.
Utsikten häruppe på höjden är storartad. Där nere ligger
Gullbergs-vass, skansen Lejonet och Olskroksstaden, åt andra sidan Överås
parker, åt ett tredje håll vidsträckta dalsänkor och skogar bortemot
Bagaregården och Härianda. Längre bort se vi Kolltorp mot ett
fondparti av mörka skogar och skyddande bergåsar, där det stora
sanatoriet för lungsjuka byggdes åren 1911-13 medels anslag ur
Renströmska fonden. Själva namnet förekommer, även skrivet
Kårtorp och Kåltorp, redan på 1500-talet och till detsamma äro
såsom ägare knutna bl. a. namnen Lillie, Ribbing, Wrangel, de Silentz,
Bauer, Ekström och Virgin.
Redberget, som nu ligger oss närmast, nämnes lika tidigt i de
lokala krönikorna, ofta i samband med den historiska Danska vägen.
Området hörde till stadens jordar och landeriet på höjden
benämndes på 16- och 1700-talen Reberg. Det inlöstes också året 1866 av
staden enligt landeribestämmelserna för 30,000 kronor och 1880
fastställdes stadsplanen för delar av detsamma jämte Stora Olskroken
och Anäs.
Ännu på 1830-talet fanns icke på berget mer än ett eller två hus
och vägen därifrån till Gullbergsbro beskrevs en gång som den botten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:44:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0462.html
