Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Nyfikeliden och Kristinedal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gamlestadens textilfabrikers stora område, låg det Sahlgrenska
sockerbruket.
Här bodde om somrarna den berömde direktören för Ostindiska
kompaniet, Niklas Sahlgren, magnaten och mecenaten, vilken genom
sina storartade donationer till det efter honom uppkallade sjukhuset och
det bekanta barnhemmet på Östad befäst sitt namn i filantropiens
hävder.
Här ute samlades till sommarfester och assembléer hela släkten:
Alströmar, Silfverschiöldar, Sparrar, Strömar, Holtermänner,
Jacob-söner, Lagerströms, Nissens och andra tongivande män med barn
och blomma i den tidens av kompaniet så rikt befruktade
köpmans-stad. Och någon gång ärades stället genom besök av någon furstlig
personlighet.
I allén vid stranden lustvandrade helt visst en gång för länge
sedan, när adertonde seklet höljdes av den begynnande skymningens
flor, magnatens döttrar och dotterdöttrar, lyssnande till strömmens
brus.
Här kunde också vara bedårande vackert när vårdagern låg
tindrande ljus över markerna, lärkorna sjöngo i rymderna över
Kvibergs-fälten, när lindarna och kastanjerna vecklade ut sina blad och
krokusen och tulpanerna ringde med gula, blå och vita klockor
sommaren in.
Kanske var det här den unga fröken Alströmer resolut beslöt att
trotsa tjusarkungen, när denne arbetade på sin gunstlings, den fånige,
girige, njutningslystne och tvetydige Adolf Fredrik Muncks giftermål
med henne. Den unga damen ville inte gå med på partiet och det
förväntade Sahlgrenska arvet gick alltså kungagunstlingens näsa
förbi.
Här ute lustvandrade också en gång Linné, blomsterkonungen,
när han på sin resa 1746 besökte Göteborg. Han fann helt visst
sin stora fägnad av de många rara örterna i Sahlgrens trädgård
och de vackra paradisfåglar, som där höllos i fångenskap och av
vilka Linné erhöll en till skänks. Direktör Sahlgren var också den
mest förekommande värd. Han ställde en slup till Linnés förfogande
för att segla ut åt älven och fjordarna, för att se “varest skeppen
hamnade“. Där fick den store vetenskapsmannen bland annat skåda
kaprifolium växa på åtskilliga klippor mellan springorna — efter att
förut i Sverige endast ha sett växten vid Ramlösa.
Det var förresten många andra bemärkte och berömde män, som
vid sina besök i Göteborg gästade Sahlgren. Flera ha i all korthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
