Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamlestaden, Kviberg och Lerje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för all möda, kostnad och besvär, så att jag jämte
ladugårdsavkast-ningen kunde årligen överhuvud räkna 12 procent reveny; och om
också vår- och höstfloden översvämmade hela holmen, fann jag det
fördelaktigt och ansåg det som Nilfloden, ty det medförde många
förmultnade vegetabilier, befrämjande gräsväxten och fyllande och
utvidgande holmens omkrets. Så att detta vackra Marieholm genom
flit och ordning är nu ganska lättbrukat och mestadels så fet som
en smörgås".
Kort efter det von Holten övertagit stället fick han ofta mottaga
inkvarteringar av de under krigsåren förbitågande trupperna och såg
i sitt hus bl. a. den populäre kronprinsen Carl August, när denne
besökte Göteborg.
Efter Johan Jacob övertog sonen, den bekante
folkupplysnings-främjaren Johan David von Holten året 1839 egendomen och sålde
den till staden precis ett halvt sekel senare för 123,000 kronor. Långt
dessförinnan hade den närbelägna egendomen Waterloo, vilken
avsöndrats från Marieholm, sålts till en göteborgsgrosshandlare H. J.
Matsson, men köpts av Göteborgs Arbetshem för kvinnor 1883 i
ändamål att där återupprätta sådana samhällets olycksbarn, vilka
hemfallit åt prostitutionen. Företaget utföll icke alltför väl och staden
inlöste egendomen 1902 för 50,000 kronor.
På de ödsliga vidderna, vilka fordom bildade idealiska vassmarker
för alla slags vattenfåglar, anlade staden sitt renhållningsverk vid
Skräppekärr, sitt vattenledningsverk vid Alelyckan och sitt slakthus
vid Marieholm.
Det sistnämnda uppfördes åren 1903—05 efter ritningar av den
framstående göteborgsarkitekten O. L. Dymling och kostar cirka
3,400,000 kronor. Verksamheten började sistnämnda år.
Jag har i andra bandet talat om det äldsta slakthuset vid
Drottningporten; den närmaste föregångaren till vårt nuvarande storslagna
kommunala slakthus uppfördes emellertid 1855 vid Gullbergsån
nedanför dammet mellan gamla kyrkogården på Stampen och Gårdavägen.
Det gamla å bastionen Johannes Rex hade nämligen måst rödjas
undan, när statens järnvägars stationshus skulle byggas.
Slakthuset vid Gullbergsån, vilket vi längre fram skola avbilda,
uppfördes av trä med tio stycken slaktarbodar, belägna på ömse
sidor om en genom hela byggnadens längd löpande gång. Varje
bod försågs med avloppsbrunnar för avledande av det flytande
avfallet ut i Gullbergsån, och utanför fanns en stensatt grop med
avlopp till ån för uppsamling av slaktavfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
