- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 3 /
499

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamlestaden, Kviberg och Lerje.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ibland ställa till oreda, men i allmänhet hör man inte mycket av
“kreaturens suckan“.

Till och med svinslakten försiggår utan de bekanta nödropen i
falsett. Jag har hört åtskilliga sådana på hösten och förvintern i
skärgården, då julgrisarne fått släppa livet till, och maken till
infernaliska skrän får man knappast höra.

De dagar, då siaktningen försiggår i stor skala, står det som en
rök i slakthallarne — en varm kväljande imma från de många
djur-kropparne — och på avstånd är det stundom svårt nog att
iakttaga vad som försiggår.

Hästslakteriet är även en anstalt av betydenhet inom den stora
anläggningen. Uttjänta bond- och åkarkampar och andra på ett eller
annat sätt odugliga hästar släppa här livet till — och jag misstänker
att göteborgarne, i trots av vår fördom mot hästköttet, få äta upp
det hyggligaste i form av korv och medwurst.

Antipatien mot hästköttet är ganska allmän bland svenskarne,
som bekant. Tyskarne däremot finna det ganska läckert. Och
av egen erfarenhet vet jag, att så är. Ty hos en tysk åt jag en gång
för några år sedan en mycket läcker biff, om vilken värden
sedermera välvilligt meddelade, att den var beredd av en kraftig
hästskinka. Jag kände mig först till mods ungefär som det sällskap,
vilket, efter att ha inmundigat några portioner fet och god ål, av
den originelle värden underrättades om att man ätit — snokar. Men
vid närmare betänkande måste jag erkänna att biffen var god.

Slutligen må nämnas något om kylhuset. Det är indelat i
egentliga kylrummet, det största, förkylrummet, stycknings- och
saltningsrummen samt förrummet. Förkylrummet har till ändamål att under
slaktdagar tjäna till avlastning för slakthallarne på så sätt, att det
slaktade köttet, sedan det undersökts och hunnit något svalna, efter
ett par timmar föres från slakthallarne in i detta rum. Dessutom
skall köttet där småningom avkylas före sitt inhängande i egentliga
kylrummet.

Marknadsdagarna äro de livligaste ute vid slakthuset. På vägarna
i stadens utkanter vandra i den tidiga morgonstunden kor och oxar
och tjurar efter varandra, en och en eller i grupper, under sina
mänskliga ledsagares hojtanden mot det vissa och ovissa målet. En
och annan kraftig tjur protesterar ibland, men ett par ryck i
nos-ringen bringar honom till besinning. En och annan ungko, som
inte sett mycket av livets oro och vimmel, råmar av rädsla, när giggar
och bondkärror med galopperande löshästar efter sig fara förbi som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:44:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free