Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullberg och Skansen Lejonet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krönikan“ berättas nämligen, hurusom, sedan kung Håkan i Norge
åt hertigarne Erik och Waldemar upplåtit Kungahälla under deras
fejd med sin broder, konung Birger, denne senare lät bygga “ett
hus å Gullbergs hed“ — starkt och fast. Det var år 1303.
Förmodligen var detta “hus" endast en enkel skans utan några vidare
fortifikationsverk.
Denna skans eller detta slott, hur man nu vill kalla det,
utvecklades sedermera av Thord Bonde, då denne under sitt anlopp mot
Gamla Älvsborg, för att sätta detta mellan tvenne eldar, 1455 byggde
ett starkare fäste på Gullberg och en skans på Billingsberget vid
Älvs-borgsfjorden. Gullbergs fäste, eller Gullbrandshus som det också
benämndes skulle hindra de danskes strövtåg uppåt svenska landet. Fästet
lärer endast varit försett med murar. Alltså inga torn eller utanverk.
Dess stridskraft var inte heller stor, ty av allt att döma blev det
snart förstört av danskarne. 1469 återuppbyggdes fästet emellertid
av Karl Knutsson, men redan i juni samma år härjades det på nytt
av danskarne, som förgjorde det med eld.
När Gustaf Vasa under sitt befrielsekrig fick tid övrig för denna
del av landet, befästes Gullberg 1522, men fästet förstördes åter
följande år av danskarne. Det återuppbyggdes emellertid, gjordes
starkare än förut, försågs med vallar, gravar och utanverk, så att
borgen omsider blev ett ganska respektabelt värn.
Vid Gustaf II Adolfs tillträde till regeringen befanns Gullbergs
fäste i ganska gott försvarsskick. Och det var sannerligen av nöden.
Från sin första riksdag måste den unge konungen skyndsamt resa
till kriget, vilket, som en historieskrivare anmärker, bar karaktären
av en medeltida gränsfejd, ett krig utan drabbningar och fältslag,
men med så många flera härjningståg och skärmytslingar. Särskilt
vinterfälttåget 1612 ger en sammanträngd bild av denna ohyggliga
gränsfejd i all dess vildhet.
I januari sistnämnda år, då kölden spänt broar över åar, kärr
och sjöar, satte sig de fientliga härarna i rörelse och drogo härjande
genom det svenska landet. Den 27 i samma månad, klockan två på
natten, hann den danska hären fram till Gullberg och begynte strax
storma.
Fästningen var omgiven av vallar och gravar med ett utanverk
av palissader, som stod i omedelbar förbindelse med vallen. Trupperna
utgjordes av en fänika med två “lutenanter", en fänrik, en
kvartermästare, en vaktmästare, fem trumslagare, en förare och en profoss
samt 208 gemene. Härtill kommo 40 gemene av en annan fänika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
