Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vid den forna Åkarheden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han kunde med bilan klyva ett
talgljus från ända till ända, så att veken
blottades; vidare J. Jansson och O. W.
Bergendahl, vilken var den siste i yrket
härnere. Efter honom indrogs sysslan
för Göteborgs vidkommande och flera
län förenade sig om en skarprättare.
*
Såsom förut nämnts drog sig
industrien gärna ut till Stampen och tog
fäste vid Åkarhedens gräns. Så fanns
i 1700-talets slut en repslagarbana helt
nära Mosaiska begravningsplatsen och
ett brännvinsbränneri bakom Willinska
skolan. Det sistnämnda hade blivit
kronobränneri under den beryktade Gustavianska
brännvinsbrännings-tiden och arrenderades i slutet av 1770-talet av en Coopman, vilken
direkt från bränneriet sålde nektarn åt de tillströmmande skarorna för
cirka sexton skilling kannan. En kanna motsvarade i nuvarande
rymdmått något mer än två och en halv liter.
Den mest beryktade brännvinsbrännaren härute var
kommerserådet Niklas Björnberg. Denne, om vilken jag berättat något i andra
delen av detta arbete i samband med Björnbergska upploppet,
innehade kronobränneriets arrende under olika brännvinsförfattningar,
vilka i början visserligen gåvo honom en betydlig vinst, men likväl,
då han vid sista auktionen ambitionerade att få behålla det, gav
honom en betydlig törn. Pram — en utländsk resenär, som besökte
staden vid tiden för upploppet — berättar, att kommerserådet hade
bränneriet i arrende sedan kronobrännerierna nedlagts, men
brännandet åter frigivits mot den höga skatten av en tunna råg av vart
hemman, antingen jordägaren ville bränna på sin egendom eller ej.
Förutom arrendesumman hade B. det onus att årligen hålla ett upplag
av minst 10,000 tunnor från utlandet införd spannmål till stadens,
traktens och upplandets disposition. Det var året 1799 dyrtid och
spannmålsbrist, B:s magasiner voro väl försedda, men antingen var tiden,
då magasinerna borde hållas öppna, ej ännu inne, eller det föreskrivna
minimum redan utsålt, eller hans priser för höga, så att intet såldes
därifrån, nog av: B. fortfor att bränna och ådrog sig befolkningens hat.
Joh. Albr. Pripp
(grundläggare av Prippska bryggeriet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:44:00 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0564.html
