Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindholmen och Sannegårdstrakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Häröd Norgård, Häröd Sörgård, Andersgård, Lundby Klockaregård,
Bäckebo, Lundby Letsegård, Lundby Skomakaregård, Vikedal,
Hälleberg, Heden, Lundby Smedjegård, Lundby Åbogård, Ivarsberg,
Oljenäs, Västra Pilegården, Pölsebo, Rödjan, Skarvik, Sannegården,
Synneröd, Syrhåla Norgård, Syrhåla Sörgård, Syrhåla Uppegård,
Ulvegraven, Lundby Biskopsgård, Lundby Brämaregård, Lundby
Fogdegård, Lundby Gropegård, Lundby Hökegård, Lundby Jönsegård,
Lundby Länsmansgård, Lundby Norgård, Lundby Prästgård, Lundby
Putsegård, Stillestorp, Tolered m. fl.
En av de namnkunnigaste är Sannegården, om vilken jag nu
skall berätta en del.
Från mina ynglingaår, då jag vandrade omkring i bygden för att
odla mitt topografiska och historiska vetande, erinrar jag mig en
ås på Hisingen med tre väldiga bautastenar. De stodo på
Sannegårdens ägor, vilka ligga mellan Lindholmen och Pölsebo, i
nuvarande Sannegårdshamnens närhet. Stenarnes beskaffenhet och
utseende antydde i sina dåvarande ställningar ett griftställe över fallna
kämpar. De tvenne närmaste stodo på ömse sidor om en
gravkulle i en hög sandbacke, där sandtäkt av ålder ägt rum, och ett och
annat vittnade om att en krets av stenar omgivit det hela.
Dessa minnesmärken härstamma, enligt arkeologerna, från
järnåldern.
Året 1874 flyttades de. Saken var den, att staden behövde sand
till sina många byggnader och anläggningar, och minnesmärkena
stodo i vägen för sandtäkten. De på åsen resta stenarna ävensom
stenkretsen flyttades med vederbörligt tillstånd längre bort på en
naturlig upphöjning, där de uppsattes i samma ställning de på förra
platsen innehaft; över förrättningen avgavs, såväl till stadsfullmäktige
som till Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien, en med
teckningar illustrerad berättelse.
Vid samma tillfälle erhöll, berättar dåvarande museiintendenten
Brusewitz, Göteborgs museum en hel mängd s. k. facetter eller
mindre flintknivar, dock annorlunda formade än de vanligen
förekommande, ävensom ett stycke av en flintmejsel och åtskilliga
gravurnor, vilket antydde att här under stenåldern funnits en boplats.
Något senare tillvaratogs en helt liten urna, ungefär av ett hönsäggs
storlek och av dålig tillverkning.
Flintverktygen hade, berättar B. vidare, av arbetare uppsamlats
och urnorna tillvaratagits i monumentets närmaste omgivning, där
man ovan jord ej kunde skönja något tecken till ett griftställe. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
