Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksberg, Färjenäs och Rya.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidigare för skogsodlingen, stiftades den 15 december 1869 vid ett
möte i Exercishuset. Det inledande föredraget hölls av intendenten
vid Göteborgs museum, professor A. W. Malm. “Den blide, gamle
vetenskapsmannen med det långa skägget och de vänliga ögonen
stod där, säger en berättare, och talade så varmt och övertygande
om luftens bevingade invånare, som icke blott fröjda oss med sin
sång utan även göra oss stora tjänster genom att föra ett kraftigt
utrotningskrig mot många små varelser, som äro till skada för
blommor och gräs, för gröda och frukt. De äro odlarens bästa
bundsförvanter, och redan därför böra vi lämna dem i fred och skydda dem.
Men icke endast därför. Ett gott sinne gläder sig åt livet, hur det
uppenbarar sig, och vill även unna andra att känna den glädjen,
dessa andra må nu vara blott några fula små gråsparvar. Därför
riktade han sitt tal till barnen för att lära dem, att de skadade det
goda inom sig själva, likaväl som de skadade sitt land, dess årsväxt
och näring genom att i onödan förfölja, plåga eller döda fåglarna“.
Idén vann livlig tillslutning. Till ordförande valdes professor
Malm och till kassaförvaltare folkskolläraren C. G. Svensson.
Medlemmarna räknades bland skolbarnen och deras lärare och lärarinnor.
Och i sällskapets stadgar skrevs in, att det ville verka för
småfåglarnas trevnad och skydd och i sådant syfte även befrämja skogsodling
och trädplantering.
Småfåglarnas Vänner togo genast sin sak på allvar. De höllo
efter fågelfängare och äggtjuvar i stadens utkanter, de läto uppsätta
fågelhålkar i parker och lundar, de manade människorna att om
vintern, då snön täckte marken, sätta ut sädeskärvar till föda åt den
hungrande fågelvärlden. De sökte genom skrivelser till myndigheterna
få fram en lag om fågelskydd, de protesterade, så gott de kunde,
mot de massmord, som i sydligare länder bedrives på flyttfåglarna
för att tillfredställa människors överflöds- och njutningsbehov.
Men främst av allt höllo de i ögonsikte sitt arbete bland
ungdomen. Lärare och lärarinnor, som själva voro medlemmar av
sällskapet, tröttnade aldrig att i de unga sinnena inskärpa, att även
djuren hava andel i den kärlek, som går genom världen, och hava
rätt att få en solstråle av densamma på sin lott.
Redan i maj 1870 skred sällskapet från ord till handling ifråga
om skogssådden, i det man företog en utflykt för plantering å S. A.
Hedlunds egendom Bjurslätt å Hisingen. Vid denna första
årshögtid deltogo en mängd elever från läroverken och folkskolorna
med fanor, standar och musikkår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
