Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadens grannskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vandrar man från Arendal uppåt landet till hemmanet Vikans
område, där inom parentes sagt Wijkska familjens göteborgske
stamfader kommerserådet Olof Wijk var född, kan man i bergen vid
Torslandavägen finna lämningar efter en stenåldersgrav. Och slår
man in på den nybyggda bilväg, som kommer från Lundby och
fortsätter förbi Stora Rödjan, Vikan och Syrhåla till Amhult och Kärr,
kommer man till Göteborgs ståtliga, år 1923 invigda flyghamn,
belägen vid bukten innanför Amhultsholmen.
Är det sommar och man föredrar att taga sjövägen ut till Hisingens
västligaste kommun, Torslanda, passera vi Skalkorgarnas lilla vita
fyrhus samt Långholmen och Porsholmen utanför
Hisingsstran-den. Hjuvik eller Julevik är den första stationen på ångbåtsleden
Göteborg—Norra skärgården och ger med sina villor och gröna
punkter ett glatt avbrott i ödsligheten. Den bredvid liggande
Var-holmen, med de rödfärgade husen i lä om berget, framkallar en
säregen gammaldags stämning.
Härute äro vi ånyo inne på historisk mark, intressantare än det
övriga Hisingen, därför att de gamle vikingarna ofta under sina
här-jartåg landstego här. Havet och fjordarne lågo nära, likaså den
arkipelag, vars många öar och holmar fordomdags sammanfattades
under ett namn: Öckeröarna. Här höllo de till, här i sunden
utanför stredo de nordiska folkens flottor för många sekler sedan.
Tumle hed eller Thumlaheidi är ock ett bekant namn från
Sturlas-sonska sagorna.
Har man kommit över det vidsträckta bergbältet, öppnar sig ett
ganska vackert och fruktbart land med många välbyggda gårdar,
såsom Hästevik, Tumle, Röd, Kärr, Noleröd, Österöd, Andal och
Amhult.
På det sistnämnda stället skönjes ett berg, vilket sedan gamla
tider varit landkänning för de sjöfarande och dessutom lär ha givit
socknen sitt namn. Mellan Amhultbergets höga klippor skall
nämligen i grå forntid ha legat en borg, benämnd Tors slott.
Bohus-beskrivaren Holmberg, som med ett par rader omnämner platsen,
säger sig ha sett dess sammanstörtade murar, men G. H. Brusewitz
tror att den gamla borgen blott blivit påbörjad, aldrig fullbordad.
Det hela utgjorde endast en barrikad mellan tvenne klippor, försedd
med en genomgång på mitten och alldeles öppen bakifrån. Och
han antager vidare, att ruinerna voro lämningar av barrikader, vilka
passade förträffligt till forntidens stridssätt med pilar och spjut. Ty
under det en fiende med svårighet balanserade sig uppför den vack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
