Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I öster och söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilljes son Bengt, sonson Peder och sonsons son Gabriel voro under
denna tid efter varandra herrar till Jonsered. Av dessa är Peder Lillje
bekant som kommendant på förenämnda Älvsborgs fästning och
“slottshauptmanL
Efter Gabriel Lilljes död 1665 blev hans svåger generalmajoren
och landshövdingen i Örebro friherre Fromhold Fägersköld ägare till
säteriet, men synes i slutet av 1600-talet råkat ut för Carl den elvtes
reduktion.
Sedan början av 1700-talet äro flera göteborgsnamn förbundna
med säteriet på Aspens strand. Det första är Wennerstjernas, vilket
bars av en skräddarson från Vänersborg vid namn Hans Pettersson.
Denne, vilken i unga år vunnit burskap i Göteborg och där drivit
en framgångsrik handel på utlandet, blev så rik, att han kunde
försträcka regeringen en ansenlig penningsumma. Varför han också
adlades 1682.
Genom sitt första gifte med Elisabeth Tham blev han befryndad
med en av den tidens rikaste och mäktigaste göteborgsfamiljer och
hans två följande giften ökade förmögenheten.
Den nybakade adelsmannen ägde flera gårdar i trakten av sjön
Aspen och kom slutligen i besittning av huvudgården Jonsered, men
efter hans död köptes säteriet på offentlig auktion av
göteborgsråd-mannen Lars Hanson Liidgren och som dennes dotter var gift med
Wennerstjernas son Peter, beboddes säteriet fortfarande av den
sistnämnde. Av den gamle W:s pengar fanns emellertid inte mycket
kvar. Allt enligt uppgifter av G. Brusewitz.
I mitten av 1700-talet bytte Jonsered ånyo ägare. Nu var det en
annan köpman, Claes Habicht, av en rik göteborgsfamilj, som
tillträdde säteriet 1743. Efter honom blev sonen Carl H. ägare och
då denne dog 1791 efterträddes han på Jonsered av mågen,
tolags-kamreraren Sven Wengren. Den sistnämnde dog 1818, med änkan
satt i orubbat bo på Jonsered till 1831.
Vid denna tidpunkt övergick säteriet till de i vårt merkantila och
industriella liv så bemärkta släkterna Wijk, Keiller och Gibson och nu
börjar Jonsereds nydanings- och storhetstid, i vilken namnet burits vida
ut över Sveriges gränser.
Den vitt bekanta gården var då bebyggd med en
karaktärsbygg-nad av två våningar, innehållande sexton väl inredda rum på hög
stenfot. Därtill kommo två flygelbyggnader samt nya
ladugårds-och uthusbyggnader. På sätesgårdens ägor voro tre torp anlagda
samt en vid Säveån belägen mjölkvarn med tre par stenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
