Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Varvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro illa medfarna av tidens tand. Och än sämre blev det på
1830-talet, då stationen endast förfogade över tre eller fyra större
krono-fartyg, vilka voro ganska ryggbrutna, men ändå dugde till de
övningar, stationens ännu rätt talrika manskap företog om somrarna
på fjordarna mellan Älvsborg och Vinga.
Flottstationens tillvaro led mot slutet. För litet var blev det klart,
att Nya Varvet spelat ut sin roll. 1843 års försvarskommitté hade
framhållit olämpligheten av detta sjöetablissement och föreslog helt
enkelt Göteborgsstationens indragning och Nya Varvets försäljning
till, som det beräknades, 1,129,655 riksdaler.
Någon försäljning kom visserligen ej då till stånd, men Göteborgs
flottstation förändrades på 1860-talet till en under Stockholms station
och skärgårdsartilleriet lydande depot, med en depotchef till
befälhavare.
1861 års försvarskommitté förde likaledes platsens försäljning på
tal och ett par år senare, eller 1863, funnos verkligen spekulanter
på varvet. Då bildades nämligen ett bolag av bruks- och hyttägare
i Uppsverige för anläggandet av ett större järnförädlingsverk på
västkusten. Och Nya Varvet hade för planen i fråga tillvunnit sig mycken
uppmärksamhet, dels genom sitt läge vid ett ständigt öppet vatten,
dels genom platsens anordningar med kajer och hamnbassänger,
byggnader lämpliga till verkstäder o. s. v.
Planen förföll emellertid.
Som man av detta finner, har den ännu då och då uppdykande
idén om ett större järnförädlingsverk i göteborgstrakten rätt gammalt
ursprung.
Stationsbefälhavare efter Wirsén voro kommendören Carl Gustaf
Warberg, kommendören Georg Samuel von Gegerfelt samt
kommendörkaptenen P. Lagerstråle, den sistnämnde depotchef.
Någon förstärkning av flottdepoten kom nu icke på tal och andra
försvarsanstalter vid älvmynning eller fjordar ifrågasattes icke heller.
Ny Älvsborgs ärorika fäste hade lämnats ur räkningen och kunde väl
inte heller betyda något i den tid som ryckte an med en
revolterande befästningskonst, monitorer, pansarskepp och snabbskjutande
kanoner.
Året 1869 beseglades också flottstationens öde och Nya Varvet
överlämnades till fångvårdsstyrelsen, som med riksdagens medgivande
beslutit bygga ett centralfängelse vid Älvsborgsfjorden. Flottdepoten
upphörde och dess civila tjänstemän sattes på indragningsstat.
Nu undanröjdes verkstadshusen nere vid hamnen och i deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
