Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärgårdarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idyll som får färg och fägring av grönskande lundar och blomstrande
plättar, dalgångar med gläntor, höga bergkäglor och en rikedom
av vita, gula och röda stugor. Det västliga partiet, vilket från stora
ångbåtsleden gör sig så förträffligt som vy, har emellertid förlorat
något. Den gamla kvarnen som synes på vår bild har nämligen
försvunnit. Och vad en gammal kvarn betyder för en vy, förstå vi
ju. De vackraste partierna äro Trollvik med sina asplundar och
längre in åt ön Ryd, Björkö huvud och Bovik, alla utmärkta av en rik
vegetation, i vilken de fanerogama växterna uppträda i ganska stor
mängd.
Björkö hamn i Skarvik åt väster har ett ypperligt läge vid
farleden och fiskarena ha mycket lätt att komma ut till havs i alla
riktningar. Men den har ett fel, ett kardinalfel: den är för trång och
saknar nödigt kaj- och broutrymme. På grund av det ringa djupet
i själva Skarvik måste de stora fiskarbåtarna förtöja utanför, där de
västliga och sydvästliga stormarna hårt fresta på farkoster och
förtöjningar. Och i den inre hamnen återigen, där bryggan inte
lämnar plats för mer än en tredjedel av småbåtarne, under det de andra
förtöjas i pålar och vid ångbåtsbryggan, är det ibland hart när
omöjligt att komma ut och in.
Björkö var den ö i norra skärgården som tidigast blev frekventerad
av badgäster från Göteborg, tack vare ordnade badförhållanden,
varm- och kallbadhus samt en bra hotell- och restaurationsbyggnad.
Men det är ju en känd sak att Björkö aldrig har kunnat tävla med
de andra öarna i fråga om friskt och saltmättat havsvatten. Ty Nordre
älv, som flyter ut ovanför ön, blandar i betänklig grad upp vattnet.
Förövrigt är Björkö bekant såsom säte för den första
sillguano-fabriken i Göteborgs skärgård. Den sattes upp på Framnäs nära
Kalvsund i början av sillfiskeperioden i 1800-talets senare del och
drev sin verksamhet under de rika sillåren, inhöstande, i motsats till
de flesta senare uppkomna sillguanofabrikerna, goda vinster.
Några minnesmärken från äldre tider finnas inte, om man
undantager en boplats från stenåldern. De forna valarna på höjderna
äro rivna, likaså de äldsta husen, salterierna och trankokerierna från
1700-talets stora sillfiske. De båda fyrarna på ön uppfördes 1884.
Bohus-Björkö, som ön numera benämnes, har mellan 140 och
150 boningshus och mellan 700 och 800 innevånare. Befolkningen
är vaken och mestadels välbärgad, deltager i allt slags fiske och
brukar intensivt öns särdeles goda jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
