Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan
sekler tillbaka har
Vinga spelat en
betydande roll i
den svenska
sjöfartens historia.
Platsen var en
märkepunkt för
de äldre
tidernas sjöfarande,
vilka sökte sig
in till denna
trakt av
västkusten, och i
fyrväsendets ungdom blev Vinga
platsen för de första primitiva anordningarna för ett inseglingsmärke
härute. Länge var också Vinga den enda fyren i vår skärgård
i en tid, då prickar och kummel voro sällsynta och lokalsinnet och
kallblodigheten sattes på hårdare prov hos lotsarne.
Det var den tiden inte lätt att i natt och storm och mörker
lotsa in en segelskuta genom Göteborgs skärgård. Men segelflottan
hade fostrat ett djärvt sjömanssläkte, vilket ofta kände
inseglings-lederna till staden lika bra som lotsarne och lika ofta var kapabelt
att på egen hand taga in sina skutor genom skärgården.
I fråga om platsens historia veta vi, att densamma sedan
århundraden tillhört Sverige. Enligt ett dombrev daterat i Sävedahl den 22
juni 1496 vittnade vid tillfället närvarande allmoge endräkteligen, att
bemälda holme med flera skär sedan hedenhös tillhört Sverige. Men
det kan ock sägas att Vinga lytt under vår danske granne, ty vid det
ställe en bit från fyren som kallas Rösen fanns och finnes kanske
ännu en i berget inhuggen inskription, vilken förkunnar: “Hvinge
hør Danmark til“. När skiftet gjordes är emellertid svårt att säga.
Namnet, som enligt professor H. Lindroth har sitt ursprung i det
danska ordet hvinge och betyder “holmen där det virvlar, yr och
skummar av stormen och de brusande vågorna11, tyder också härpå.
Att holmarna i hedenhös besökts av människor eller rent av bebotts
därom vittnar en labyrint på Koholmen, en boplats från sten- eller
järnåldern i Vingaholmens norra del och en gravhög väster om
båken.
De forna fyrtornen på Vinga
(försvunna; efter teckning av J. A. Holmqvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
