- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 3 /
898

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinga.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De inrättningar som efterträdde vippfyrarna bestodo av
kullerstenstorn eller kummel med trappor och räcken upp till eldhärden.
Utanför fyrgrytan hängde en lykta med ljus, vilken användes i klart och
stilla väder istället för stenkolsfyren. På 1830-talet började man
bygga solidare fyrtorn av granit med uppgångar inuti fyren.

Vid sidan om stenkolsfyrarne användes, som ovan antytts, lyktor
med tran eller talgljus. Den ringa ljusstyrka, man därmed kunde
uppbringa, gjorde emellertid, att de ej kommo i bruk mera allmänt
eller för någon längre tid. På enstaka ställen ha de dock behållits
ganska länge. Det tredje, år 1759 fullbordade fyrtornet på
Eddy-stone i Engelska Kanalen hade blott 24 talgljus att lysa med. Först
1807 fick denna viktiga fyr oljelampor.

“Med införandet av bandvekar och anbringandet av enkla
reflektorer bakom den utan glas brinnande lågan fick man dock upp en
högre ljusstyrka, och rovoljan började uttränga talgen ur fyrarne.
Med schweizaren Aimé Argands uppfinning 1784 av den
cylinder-formiga brännaren med ringveke och det kort förut uppfunna
lampglaset segrade fullständigt oljelamporna. Med hjälp av paraboliska
kupspeglar, vilka nu, tack vare lampglaset, undgingo att nedsotas,
kunde man ernå en betydande lyskraft. Den första fyren som
inrättades 1791 efter detta system var det berömda fyrtornet i Frankrike
vid Girondes utlopp. Fyrarnes ljusstyrka ökades vidare genom en
ny brännarekonstruktion med flere ringvekar, den ene utanför den
andre och skilda åt genom mellanrum för lufttillförseln, en
uppfinning av fransmannen Fresnel i förening med hans landsman Arago.
Lamporna voro försedda med Carcels pumpverk, varigenom oljan i
brännaren ständigt hölls vid samma höjd. Från 1860-talet började
mineraloljan uttränga rovoljan i fyrlamporna, och från 1870-talet kom
fotogenen allmänt i bruk för dem.

Det största framsteget i den moderna fyrbelysningen gjordes
genom Fresnels uppfinning av linsapparaten, genom vilken det från
ljuskällan utströmmande skenet på ett vida fullkomligare sätt än
genom de förut använda reflektionsspeglarne samlas i täta strålar, som
skickas ut i rymden.

Nu har man lyckats åstadkomma en ganska rik växling av
fyrskenet, särskilt genom det av en svensk, friherre C. v. Otter
uppfunna klippfyrsystemet, vilket började användas 1877, och genom vilket
man från en fyr kan giva till tiden ytterst noga begränsade
ljussignaler av olika beskaffenhet i olika riktningar."

Här i Sverige skall den första rundgående spegelfyrapparaten ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:44:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/3/0898.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free