- Project Runeberg -  Bilder från det gamla Malmö. Kulturhistoriska skildringar /
102

(1898) [MARC] Author: A. U. Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Innanför kretsen väntade honom "de förnäme män"
af stadens knutsgille, hvilka samlats för att taga ett
sista farväl af sin lifdömde broder — Malmö
knutsgille förvarar ännu en af Jörgen Krabbe och hans
svågrar Holger och Thage Thott vid deras intagande
i gillet år 1671 förärad silfverbägare med lock om
132 lods vigt —, och sedan han tryckt allas deras
händer till ett hjertligt afsked, steg han modigt fram
till den plats, der han skulle aflifvas och hvilken,
enligt hans önskan, var "med svart kläde öfverdragen"
och i öfrigt försedd med en likaledes med svart kläde
öfverklädd stol. Presterna trädde nu fram till honom och
talade tröstens ord samt sjöngo gemensamt en psalm.
Under tiden hade öfverstelöjtnant Lilliehöök till häst
anländt till afrättsplatsen, och då Krabbe efter psalmens
afsjungande blef honom varse, kallade han på honom,
bad honom vänligt stiga af hästen och komma fram
till sig. Och då Lilliehöök villfarit hans begäran, bad
Krabbe honom, att han måtte till konungen framföra
hans önskan, att hans efterlefvande maka måtte få
förblifva qvar i landet, hvar helst hon i sin stora sorg
ville uppehålla sig, och att, om möjligt, hennes moder
fru Doritte, äfvenledes kunde få stanna qvar hos henne,
på det de af hvarandras umgänge kunde hafva någon
lisa i sin gemensamma sorg, "ty", sade han, "deras tid
kan ej blifva så lång här i verlden". Derefter önskade
han lycka och välsignelse öfver konungen och hans
regering samt sände sin helsning till guvernören
Sperling, önskande att denne ej yttermera med sådan
blodsutgjutelse som han nu begynt skulle fortsätta
utöfvandet af sin styrelse öfver guvernementet. Han bad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:49:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlamalmo/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free