- Project Runeberg -  Bilder från det gamla Malmö. Kulturhistoriska skildringar /
247

(1898) [MARC] Author: A. U. Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Thomæus var den förste, som föll på sin post.
Detta inträffade den 31 juli. Egendomligt nog följdes
han, såsom vi förut omtalat, samma dag i döden af
sin andlige vän och vapenbroder, pestpresten Sven
Frondelius, hvilken efterträddes af Engstedt. Ensam
vid de sjukas bäddar stod nu fältskären Hein,
mödosamt betjenande det dagligen tillväxande antalet sjuka.
Man sökte öfver en vecka förgäfves erhålla en
pestläkare i Thomæus’ ställe eller förskaffa Hein en fältskär
såsom medhjelpare. Hjelpen kom slutligen, då fältskären
Andreas Boij den 11 augusti instälde sig för
magistraten och erbjöd sig som biträde. Han antogs genast
och bemyndigades att sköta dem af de sjuka, hvilka
intogos å pestsjukhuset vid Vestergatan, under det
Hein derefter skulle betjena pestsmittade å andra ställen
i staden.

Fasansfull var den tid — omfattande augusti och
september månader —, som staden nu gick till mötes.
Pestdöden utöfvade under dessa månader ett
skräckvälde, det hemskaste, hvarför staden väl någonsin på
så kort tid utgjort skådeplatsen. Osunda natur- och
lokalförhållanden gynnade dess vilda framfart.
Sensommarens brännande sol sänkte sin qväfvande hetta
öfver staden, och stinkande ångor uppstego från de
på gator, gränder och gårdar besinningslöst utkastade,
i den gynsamma väderleken ruttnande
afskrädessoporna samt från fästningsgrafvarnas stillastående gyttjiga
vatten. Jordmånen lämpade sig ypperligt att befordra
pestbacillernas hastiga förökning och spridning; luften
var, så att säga, mättad af pestens gift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:49:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlamalmo/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free