- Project Runeberg -  Bilder från det gamla Malmö. Kulturhistoriska skildringar /
298

(1898) [MARC] Author: A. U. Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hembygd, och frid och lycka hade fylt skön Öllegårds
hjerta. Hon kände sig öfvertygad, att konungens
närvaro lyft förtrollningens slöja, men samtidigt började
hon förnimma, att en ny och ljuflig känsla fått insteg
i hennes bröst, kärlekens känsla, hvars makt hon ej
kunde motstå, utan åt hvilken hon öfverlemnade sig
med ungdomens hela svärmeri. Skön Öllegård älskade
Karl den elfte.

Våren kom och årets fälttåg började. I midten
af maj bröt konung Karl upp från qvarteren vid
Kristianstad och styrde tåget mot Landskrona. Vi förbigå att
skildra hvilka ärofulla segrar de svenska vapnen detta
år vunno. Efter ett besvärligt och tröttande
höstfälttåg gick konung Karl med sin här i oktober i
vinterqvarter. Sedan åtskilliga regementen fått aftåga längre
uppåt landet för att öfvervintra, lät konungen
återstoden af hären intaga rymliga vinterqvarter emellan
Helgeån och Karlshamn. Sjelf tog han sitt högqvarter
på Ljungby. Råbelöfs gård befästes i afsigt att hindra
danska ströfpartier att sköfla i nejden. De större
krigsrörelserna afstannade för året, och endast
snapphanekriget fortfor.

Under de följande månaderna framlefde konungen
ett stilla lif på Ljungby. Han blef nu en ständig gäst
i prestgården, och snart började konungen fatta en
stark böjelse för den fagra och intagande Öllegård.
Det dröjde ej länge förrän de unga tu hade funnit
hvarandra. Och så blef skön Öllegård konungens
käresta.

Oftast kom nu konungen ensam, vanligen vid
aftonens inbrott, ned till prestgården. Han bortspråkade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:18:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlamalmo/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free