Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Urd, Werdandi och Skuld deras sal. Hvarje dag togo de vatten ur
brunnen och öste det, tillika med ler, öfver askens grenar, att de ej
matte rétas eller fortorka. Vattnet i Urdarbrunnen var sa heligt, att
allt, som deri neddoppades, blef hvitt, likt den hinna, som heter Skiall
och innantill omgifver äggskalet.
I Ygdrasils grenar satt en mångkunnig örn och emellan dennes
ögon hade en hök vid namn JWedsfölner tagit sig fäste. Ekorren
Rotatosker sprang, oaflitligt upp och ned lings asken, för att stifta
oenighet emellan örnen i toppen och ormen vid roten af trädet. De
fyra hjortarne Dain, Dwalin, Dunneyr och Dyrathror sprungo likaledes
omkring i asken och beto knoppar.
Norwe hette en jätte, som bodde i Jotunhem och hade en dotter»
benämnd - Natt. Hon var i följd af sin härkomst mörk och svart.
Först blef hon gift med Nagelfare, med hvilken hon hade sonen Audr.
Sedan gifte hon sig med @nar. Andtligen ingick hon ett tredje äk¬
tenskap med Delling, en man af asarnes sliigt. Med denne födde hon
sonen Hag, en ljuslätt och skön yngling. Odin satte Natt och hennes
son Dag på himmelen samt gaf dem två hästar och två kärror, att
dermed i skifte, hvar sitt halfva dygn, åka jorden omkring. Natten
körde förut med hästen Rimfaxe, som hvarje morgon daggstänkte
jorden med skummet från sitt betsel. Dags häst hette Skinfaxe och
upplyste hela jorden med sin glänsande mahn.
I begynnelsen, när Asgård nyss var bygdt, lefde gudarne sina bästa
dagar. Då hade de allt husgeråd och redskap af guld, hvarföre också
denna tid kallades guldåldren. Men efter ett besök af tre jättejungfrur
ifrån Jotunhem upphörde den gyllene tiden, liksom olyckor sedan äfven
begynte utbreda sig ibland menniskorna. Snart kastade Odin sitt spjut
öfver jordens bebyggare. Dermed var tecknet till de första striderna
gifvet. Asgårds förnämsta värn emot jattarne, enigheten emellan gudar
och menniskor, blef bruten, Gudarne måste sjelfva gripa till svek och
illfundighet samt urartade ifrån fredsmäklare till krigsgudar. De gyl¬
lene taflor, som voro beskrifna med Fimbultyrs ranor, och hyilka gudarne
egde, kastade de ifrån sig. Menniskorna j sin ordning genomborrade
med spjut den mäktiga trollqvinnan Heid, samt brände henne tre gånger
på bål; men ändå lefde hon till de ondas glidje. Guldåldern blef
sålunda blott alltför snart utbytt emot förderfvet.
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
