Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Odin och Frigga.
Lae vapendddas sal, det strilande Walhalla, hvars väggar äro tim—
rade af kastspjut och som har sköldar till tak, steg icke glädjen vid
gästabudsbordet så högt som vanligt.
Genom de 540 dörrarne, hvar och en så vid, att 800 stridsmän
kunde rymmas emellan dess poster, tågade visserligen otaliga kämpa¬
skaror in och ut, dels för att låta sig iskänkas af de fagraste mör
dels för att leka på den stora gårdsplanen, och visserligen helsades
flitigt de genom Walgrind intigande nykomlingarna från slagfälten
under jubel med orden: »Njut här Einheriarfrid och töm bägaren med
gudarne» Men ändock steg icke glädjen så högt som vanligt.
Solen, hvaromkring festlighetens alla planeter gingo deras banor
mWalfader, Odin sjelf var borta, och naturligtvis måste han saknas.
Han hade, sedan några dagar, dragit sig tillbaka inom sin egen,
i den sköna dalen Gladheim, narliggande borg Walaskyalf, der han,
tack vare kraften hos vattnet i Mimers heliga brunn, för hvars åtnju¬
tande han likväl en gång fått sätta sitt öga i pant, sysselsatte sig med
allvarliga betraktelser af det slag, som på menskligt tungomål nämnas —,
visdom. f
Det var tidigt en morgon. Efter en genomvakad natt, befann sig
Odin vid ett ganska nedstämdt lynne. De båda korparne, Hugin och
Munin, hvilka plägade sitta på hans axlar, hade han nyss skickat om¬
ae i
it
RAEN SENATE NRA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
