Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wy
24
Dai Gjalp och Greip, —
Jättens döttrar,
Ville till himlen mig lyfta.»
Geirrod lät derefter inkalla Thor i salen. En stor eld var upp¬
tänd längst fram i rummet. Så snart Thor framträdde för Geirrod,
tog denne med en tång en glödande jernvigge och kastade den emot
Thor. Men Thor grep med sina jernhandskar den glödande viggen i
luften och slängde den tillbaka. Geirrod sprang bakom en stenpe-¬
lare, för att undgå slaget; likväl träffades han, ty Thor slungade
viggen med sådan styrka, att den gick igenom både pelaren, Geirrod
och väggen samt djupt ned i jorden utanföre.
Efter sålunda väl förrättadt ärende, återvände Thor till Thrud¬
wang, glad att ha betryggat asaväldet genom åtminstone ett jättelif
mindre. —
En dag skickade Thor bud till Ägir, de mörkgröna böljornas
beherrskare, som hade sitt hem pa Lersö i Hattegat, med tillsägelse,
att samtlige asarne ämnade honom besök och att han derföre borde
göra sig i ordning till deras festliga emottagande. Men Agir undan¬
bad sig äran, så framt icke Thor kunde anskaffa en nog rymlig kettil
för ölbrygd åt så många och törstiga gäster. Detta var dock endast
ett svepskäl, ty i grunden hyste Ägir agg till gudarne, dels emedan
han var jätte och såsom sådan af Thor blifvit gjord asaväldet under¬
dånig, dels emedan hans ende son Belje fallit för Frej, regnets och
solskenets, årsvextens och fredens gud.
Ägir, en broder till Kare och Loge, luftens och eldens styresmän,
var nemligen förmäld med Ran, hafslugnets drottning, samt hade med”
henne den nyssnämnde sonen och nio döttrar. Dessa sjöjungfrur voro
beständigt hvitslöjade och i hvarandras sällskap, men den yngsta, som
hette Gerda, öfverträffade mycket sina systrar i fägring.
Frej hade en gång uppstigit i Odins högsäte, och der fått se ett
stort och präktigt hus, hvari en så skön qvinna inträdde, att vid hon
öppnade dörren gåfvo luft och vatten återsken af hennes snöhvita
händers glans, och hela verlden upplystes deraf. Till straff för sin
tilltagsenhet, att sätta sig i Lidskjalf, upptändes nu Frej af den mest
brinnande älskog. Nar han kom hem, hvarken talade han, eller sof,
eller drack, och ingen vagade. spörja honom. Då kallade hans fader
ah Bag : ROTA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
