Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Py cf sk (COR ON GGT a
iMate SPU asi SS NSLS Mae i
SORA ee ‘
; SING i se is ee
a ee ee ee oe pee Le a eeE
ey =
i
id
en timmerstock. Sålunda skulle de ju ändå alltid mista lifvet. Detta
förslag godkändes och verkställdes. De beklagansvärda offren blefvo
nu så grymt medfarne.
Hemma hos Siggeir bodde hans mor, en gammal i trollkonster
väl bevandrad käring. Hon förvandlade sig om nätterna till ett vild¬
svin, ströfvade derefter ut i skogen, bet ihjel och åt upp för hvarje
natt en af bröderna, samt fortfor på detta sätt, tills endast Sigmund
återsto .
Genom sina kunskapare hade Signy fått veta härom; hon skickade
derföre åt skogen en pålitlig tjenare, som insmorde Sigmund öfver
hela ansigtet med honing. När sedan vildsvinet kom och kände
honingslukten, begynte det slicka Sigmund; men just som det kom
med sin tunga till hans mun, bet Sigmund fast i densamma. Vild¬
svinet sökte slita sig löst och spännde klorna så djuptitimmerstocken,
att den gick itu; men Sigmund släppte likväl ej, utan höll emot, till
dess vildsvinet vid sin sista förtviflade ansträngning sjelf ryckte tun¬
gan ur munnen på sig och dermed satte lifvet till.
Denna omständighet gjorde nu Sigmund fri. Så snart Signy fick
veta den lyckliga följden af hennes påhitt, begaf hon sig sjelf till
brodern, rådde honom att i skogen bygga sig en jordkula och tills
vidare hålla sig dold deri. Hon lofvade skicka honom allt hvad han
för sitt uppehälle behöfde. Siggeir lefde emellertid i den tro, att alla
Wölsungarne voro döda.
"Men Signy och Sigmund afbidade hämndens stund.
Signy hade med Siggeir två söner. Då den äldste var tretton
år gammal, skickade hon honom till Sigmund, som ännu vistades i
jordkulan i skogen. Hon tänkte, att gossen väl kunde vara Sigmund
till någon nytta. Också lemnade Sigmund honom straxt en säck mjöl
med tillsägelse, att deraf knåda deg, medan han sjelf gick efter ved
till bränsle.
När Sigmund kom tillbaka, stod säcken lika orörd. »Hvarföre
har du icke knådat degen?» frågade Sigmund.
»Det rörde sig någonting i säcken», svarade gossen, »och jag
tordes icke öppna.»
Deraf förnam Sigmund, att gossen ej hade tillräckligt mod. Han
omtalade saken för systern, när hon en dag gjorde honom besök.
DRA NEY i
ARRAN aN i
NAAR SRA SIN RN a
Nati 3 ; i
N q
(SEN NICK SCANS
NAAR
Se
aie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
