Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(NR RAR is
its ‘ RASA + 4
a Sa x S $$
ig EE CaN as melee pe
a r
93
om konungadottren lade det under sitt hufvud älskade hon Halfdan
som sitt eget lif. Derjemte gaf hon honom härkläder, på hvilka in—
tet annat vapen än Halfdans guldsvird kunde bita; ej heller kunde
han tröttas i simmande eller brännas af eld, så länge han bar dem.
Tillika gaf hon honom en ring, som kunde séndertagas pa tre stäl¬
len. »Om din ovän är hos dig», sade hon, »och du har denna ring,
kan du se hvad död han ämnar dig. Vill han dräpa dig med svärd,
då är ringen röd som blod. Vill han åter taga dig afdaga med gift,
är ringen svart som beck.» s
Sedan tog hon Halfdan med sig till hafsstranden och visade ho¬
nom ett nyss firdigbyggdt drakskepp. . »Detta har jag byggt åt dig.
medan jag varit borta under vinterdagarne», sade hon. »Draken he¬
ter Skryte och har beständigt god vind, hvart du vill segla» - Half¬
dan tackade för gåfvorna, hvarefter hon fortfor: »Kung Olof har en
härmästare, för sina illfundigheter kallad Ake den Elake. Jag vill
varna dig för honom.»
Nästa morgon gjorde sig Halfdan och hans män resfärdiga, Bra¬
na hjelpte dem bära tunga guldbördor om skeppsbord och skét en¬
sam. draken ifrån land. De vinligaste afskedsord vexlades och efter
en bide kort och lycklig segling! landsteg Halfdan i England samt
gick, förklädd till köpman, till kung Olofs gird, der han välvilligt
emottogs och inbjéds, att med hela sitt följe stanna qvar öfver
vintren. ;
_En dag foljdes Halfdan, Sigmund. och Sigurd at i -nejden. De
kommo da till en skidgird, hvarinom de sigo ett ganska stort och
prydligt hus... Huset. låg för öfrigt omgifvet af en skuggsval lund.
Halfdan frågade sina följeslagare, om de kunde hoppa öfver planket.
De försökte. "Sigmund hann icke längre än till tredjedelen och Si¬
gurd kom endast till midten; men Halfdan flig öfver planket, så lätt
som en’ fogel. Derpa gick han in i lunden, hvarest han sig en jung¬
fru leka med ett guidstyeke. Hon kastade det högt i luften och fån—
gade det, innan det kom till jorden; men en gång misslyckades: hon,
så att guldet föll till marken. Under det hon. letade derefter, fram—
tridde Halfdan och gaf henne ett nytt guldstycke. Hon tackade och
sade: »Jag har icke sett någon fagrare man dn du. Jag ville, att du
och min frinka Marsibil ägde hvarandra, ty J ären mycket lika»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
