Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reda sig på striden. Alla förundrade sig öfver prinsessans val, ty
alla underskattade Rolfs krafter. Rolf frambar nu Thorgrim jarls
ärende och Ingegärd samtyckte, ehuru hon heldre sett, att Rolfi den¬
na sak gått sina egna ärenden. När ändtligen torneringen skulle ske, |
gaf prinsessan åt Rolf sin faders lans och sköld äfvensom hästen Duk¬
cefal, hvilken Rolf ensam allt ifrån konung Reggwids död förmådde
taga och tygla. Torneringen blef dock icke långvarig, ty ganska
snart kastade Rolf Sörkwer ur sadeln, så att han föll hufvudstupa i
en grop och bröt halsen af sig. Häröfver blef kung Erik häftigt vred,
emedan prinsessan Ingegärd dermed undgick honom, samt befallte
sina kämpar omringa och ihjelslå Rolf, och straxt rusade de blindt
på Rolf från alla sidor, men då gnistrade Dulcefals ögon som stjer¬
nor af blod och ur hingstens mun och näsborrar stodo eldslågor. Han
begynte bita och sparka omkring sig och Rolf utdelade väldiga stö¬
tar och hugg till höger och venster, hvadan konungen och hans folk
med stor förlust måste draga sig ur striden. — Ingegärd var öfver
måttan nöjd med sin förkämpe Rolf samt undfägnade om aftonen i
glädjen sina tärnor, så att de insomnade berusade. Men samma natt
gick Rolf in i borgen till konungadottren och uppmanade henne att
+ fly med sig, hvilket hon äfven genast gjorde. Hon samlade i hast
sina förnämsta dyrbarheter i två skrin. Derefter lyfte Rolf henne
framför sig i sadeln och med en fogels snabbhet ilade Dulcefal sin
kos med dem. Efter all sannolikhet togö”de ginaste vägen. Om da¬
garne höllo de sig dolda; men om nätterna redo de vidare. ’
Kung Eriks vrede kände inga gränser, när Rolfs och Ingegärds
flykt kommit till hans kunskap. Han uttömde all sin galla på Wil¬
helm, som, för att undslippa så mycken förtret, lofvade sätta efter och
gripa Rolf. Också upphunnos denne och Ingegärd en dag af enryt¬
tare, som kom i sporrstreck på en löddrig häst. Ryttaren var ingen
annan än Wilhelm. Han hoppade straxt ur sadeln, kastade sig på
knä för Rolf och sammanljög en hel historia, huru han blifvit miss¬
handlad af kung Erik samt jagad ur Gardarike. Nu sökte han tjenst
och beskydd hos Rolf, som, tvertemot Ingegärds råd och Dulcefals
synbara ovilja för Wilhelm, lofvade honom båda delarne.
När de färdats så länge, att endast en dagsled återstod till jar- |
lens hemvist, togo de sista aftonen nattqvarter vid brynet af en skog. |
+
CN
any
an : Rear OR
RCSD HRS SA Seas ÖR SN RS
SN : Na it a i thi Ease
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
