Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Konung Olof den Helige var vid sin död 35 år gammal. Han
hade då manligen stridt i 20 stora drabbningar. Äfven i Sverige var
han mycket afhållen, så att man der liksom i Norrige helgade kyr¬
kor åt hans minne. Samma dag, den 29 Juli, på hvilken, år 1032,
konungen stupade och solen förmörkades, firades sedan Olsmessan med
en högtid i hela Norden. Denna högtidsdag utmärktes på runstafven
med en bila, till tecken af det vapen, hvarmed Thorsten Knarrarsmed
dödade kung Olof. Norrige har också en Olofs-bila i sitt riksvapen,
och i våra dagar har Norrige till och med fått sig en kunglig stjerna,
kallad S:t Glofs-orden.. .
Olof den Helige var af medelmåttig längd, men undersättsig och
stark. Han hade ljust hår, bredt ansigte, blomstrande hy samt klara,
lifiiga och skarpa ögon. I anledning af sin fasta kroppsbyggnad, kal¬
lades han Olof den Tjyocke. Han kunde väl slunga och skjuta med
båge samt var en mästare i att simma. Derjemte var han äfven kun¬
nig i smedsyrket. Han talade både ledigt och med bestämdhet. Re¬
dan vid tolf års ålder gjorde han sin första härfärd.
Konung Olof fick sin tidigaste uppenbarelse i drömmen, då han
med sin här låg i Karls-å och väntade på god vind ämnande sig till
Nörvasund och derifrån till Jerusalem. Han tyckte nemligen om nat¬
ten att en reslig och skön man, som tillika i sitt ansigte hade någon¬
ting förfärligt, kom till honom och bad honom afstå från sin föresatts
att resa i främmande land, emedan honom var ämnadt” att till evig
tid bli konung öfver Norrige.
Olof den Helige hade för sed att uppstå bittida, kläda på sig,
två sina händer och derefter förrätta sin morgonbön i kyrkan. Se¬
dan skipade han lag och rätt. Till sitt lynne var han saktmodig.
Han var gifmild, men ingen sldsare.
Det var äfven en uppenbarelse i drömmen, som bestämde konung
Olof, att efter sitt fördrifvande från Norrige söka återvinna detta land.
Då han en natt emot dagningen föll i en lätt sömn såg han en stor
och präktig man klädd i kostlig drägt, inträda och ställa sig vid sän¬
gen. Mannen tilltalade honom med uppmaning, att icke aflägga den
konungsliga värdigheten, utan fastheldre bekämpa sina fiender, äfven
om han dervid skulle sätta lifvet till. — När konungen vaknade, tyckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
