Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Kung Olof var lång och smal, med fina anletsdrag och kinder, hvil¬
kas rodnad vittnade om ett svagt bröst.
Nu hände sig, att konung Sigurd syntes ovanligt sorgbunden.
Han talade ytterst föga och lemnade tidigt dryckesbordet. Detta
väckte oro vid hofvet och man bad konung Östen fråga sin bror hvad
som gjorde honom så dyster. Konung Östen passade på tillfälle här¬
till, då han engång var ensam med Sigurd.
»Hur är dig, broder?» sporde han. »Det väcker hos oss alla be
kymmer, att du synes så tung till sinnes. Har du fått bedröfliga
tidningar utifrån?»
»Nej», svarade konung Sigurd,
»Kanske tänker du på att resa ur landet och föröka ditt rike,
såsom vår fader gjort?» återtog Östen.
»Nej», svarade Sigurd. i
»År det då någon, som ådragit sig din vrede», fortfor Östen.
»Nej», svarade Sigurd.
»Så har du måhända drömt något, som gör dig nedstämd?»
»Jax, blef ändtligen svaret. ;
. »Naval, broder, beratta mig drömmen! bad konung Osten. | Si¬
gurd lofvade det, ifall Östen ville tyda drömmen. Dock märker jag
väl, om du tyder den rätt, eller icke», sade han. Derefter berät¬
tade han:
»Jag tyckte, att vi alla tre bröder suto på en stolutanför Christ-¬
kyrkan i Trondhem samt att vår framlidne slägting, kung Olof den
Helige, klädd i en skinande konungslig skrud, gick utur kyrkan. Den
helige kung Olofs ansigte var outsägligt skönt och mildt. Han gick till
vår broder Olof, nickade åt honom vänligt, tog honom vid handen
och sade: »Kom med mig, du, min frande!y – Genast tyckte jag, att
Olof steg upp och följde honom in i kyrkan. Efter en kort stund
kom Olof den Helige ur kyrkan igen, men var då icke så mild och
vänlig som förut. Nu gick han till dig, broder Östen, och sade, att
du skulle följa honom, och du gick äfven med honom in 1 kyrkan.
Sedan stod jag linge och vantade, att kung Olof den Helige också
skulle komma och hemta mig; men han kom icke. Derföre blef jag
bedröfvad, en stor räddhåga öfverföll min själ. Jag kände mig all¬
deles vanmäktig. I detsamma vaknade jag. yd mig nu drommen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
