- Project Runeberg -  En gammal bok om människor och djur /
27

(1931) [MARC] Author: Axel Munthe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För dem, som ha sinne för musik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stämma hörde jag honom säga: "Che bella roba! quanto è
buono, questo latte con lo zucchero! Non piangere, anima mia,
adesso è pronto!
"[1]

Det prasslade sakta under abruzzerkappan och en liten svart
hand sträcktes fram mot konfektpåsen.

"Primo il latte, primo il latte!" förmanade den gamle —
"non importa pigliati una!"[2] sade han ångrande sig själv,
och han tog upp en stor bränd mandel ur påsen; den lilla
handen försvann, och det hördes ett knaprande under kappan. Don
Gaetano hällde den uppvärmda mjölken i en kopp och lyfte så
försiktigt på en flik av kappan. — Där låg den stackars lilla
apan med flämtande bröst och feberglänsande ögon. Ansiktet
hade blivit så litet på henne, och hyn var alldeles askgrå. Den
gamle satte henne på sitt knä, och öm som en mor hällde han i
henne ett par skedar av den varma mjölken. Hon såg med
liknöjd blick bortåt läckerheterna på tidningen, och hon fingrade
tankspridd i den gamles skägg. Hon var så matt, att hon knappt
orkade hålla huvudet uppe, och då och då hostade hon så, att
det magra lilla bröstet darrade, och hon tog sig med bägge
händerna om pannan. Don Gaetano skakade sorgset på huvudet
och lade varsamt ned den lilla sjuklingen igen.

Det flög en svag rodnad över den gamles ansikte, då han
fick se mig. Jag sade honom, att jag gått där förbi just som han
gick in i porten och att jag tagit mig friheten följa efter
uppför trapporna för att hälsa på honom och ge honom min
nya adress, under förhoppning att han fortfarande ville komma
och spela för mig. Ofrivilligt såg jag mig i detsamma kring


[1] Så gott det här är; den här mjölken med socker i! Gråt inte, min
skatt, nu är det färdigt!
[2] Mjölken först — nå ja, så tag då en!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammalbok/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free