Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leksaker. Från Paris’ horisont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en aningsfull kontur och ögonens svarta glober ännu höljas
av det kaos-mörker, varur den första dockan utgått — där
upphöra alla nationalitetsspörsmål, där framlever dock-embryot i
paradisisk enfald sin av alla politiska stormar ostörda tillvaro
i det land, som sett det födas. Dockan à tretton sous emigrerar
ej, kanske av patriotism, kanske av brist på företagsamhet.[1]
Hennes roll i livet är blygsam, hon hör till de ringaktade.
Hennes plats i de stora leksaksbasarerna är ett undangömt hörn
långt bakom de andra dockorna, som sträcka sina artikulerade
armar mot bättre lottade köpare och med strålande emaljögon
och leende mun taga emot alla besökandes beundrande blickar.
Men långt bort i ytterkvarterens öde gränder, där hela
leksaksbasaren består av ett flyttbart bord och publiken av en hop
hungriga små trasvargar — där tronar tretton sous-dockan i
främsta ledet. I det fladdrande skenet av lyktan, som lyser
upp den blygsamma feerivärld, som jul och nyår rulla upp för
fattigmans barn, där blir den ringaktade dockan skön som en
drottning, och en hel stab beundrare och beundrarinnor sluta
ring omkring henne. Och även jag hör till hennes beundrare.
Ingen av Louvrens eleganta dockskönheter har med sina
smäktande ögonkast kommit mitt hjärta att klappa, ingen av Bon
Marchés tjusande koketter har kunnat fånga mig i sina blonda
lockars garn. Men jag erkänner, att mitt öga med rörd
sympati dröjer vid den fattiga tretton sous-dockans grova drag.
Var och en har sin smak — jag tycker hon är vacker, jag kan ej
hjälpa det. Och vi ha ofta mötts, slumpen för mig gång på
gång i hennes väg. Men tänk, om det ej vore slumpen, tänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
