- Project Runeberg -  En gammal bok om människor och djur /
50

(1931) [MARC] Author: Axel Munthe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monsieur Alfredo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommo över på andra sidan Seine. En kväll hittade någon
vid middagsbordet på, att vi skulle hela sällskapet fara ner till
Variétés-teatern och se på "Les Brigands" (Frihetsbröderna),
och hur det var, så drogo de mig med. Jag tror nästan hela
parterren var full av studenter. Vi voro i feststämning och
applåderade lika frenetiskt som "claquen", vilken upptog
bänken bakom oss. Jag tyckte nästan jag handlade falskt mot min
gamle vän från Café de l’Empereur, jag kände, hur han skulle
ha föraktat mig, om han sett mig, och jag beslöt att inte tala
om för honom, att jag varit där. Men jag kunde ej hjälpa det,
jag skrattade hejdlöst åt alltihop. Kupletterna hunno knappast
sluta, förrän claquen gav bifallssignalen med en bedövande
applåd, och vi och hela parterren med oss följde efter i
stormande jubel. Och så, när vi inte orkade röra armarna längre,
hade claquen hämtat kraft igen, och med en ny, skallande
applåd hälsades skämtet i guld och siden av den allvarliga
åskådarraden bakom oss, där en hel kör av fattiga stackare
ropade "bravo! bravo!" för morgondagens bröd.

Plötsligt spratt jag till vid ett bravorop, som kom ett stycke
efter de andra; jag vände mig hastigt om och såg ut över
claquen, och till mina kamraters stora förvåning tog jag min
hatt och smög mig ut ur salongen. Den glada musiken surrade
i mina öron hela vägen hem, men jag kände, att det inte var
långtifrån, att tårarna kommo mig i ögonen.

Nej, jag talade aldrig om för mr Alfredo, att jag varit och
sett på "Les Brigands", jag förde aldrig mer samtalet på
Offenbach eller Lecocq, och aldrig mer slog jag fram att få följa
den gamle herrn på teatern.

Dagen därpå, när vi slutat vårt schackparti, följde jag honom
på avstånd till hans port. Samma kväll gick jag dit, och medan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammalbok/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free