- Project Runeberg -  En gammal bok om människor och djur /
149

(1931) [MARC] Author: Axel Munthe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska agitationer på Capri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149 POLITISKA AGITATIONER PÅ CAPRI

och sågo ned över Marinan, och då jag också såg ditåt, märkte
jag, att kronprinsessans ångbåt kommit tillbaka från sin tur
kring ön och nu låg där för ankar bredvid Napolibåten, som
också måtte ha kommit, medan vi lågo där och funderade. Vi
blevo högst generade, när i detsamma den äldre damen vände
sig om och på vacker franska frågade oss, hur långt det var
fram till byn. D., som låg närmast, svarade, att det var knappast
tio minuters väg.

— Icke sant, man måste gå fram till byn för att komma ner
till sjön, sade hon, pekande neråt Marinan.

— Ja, det måste man, svarade D.

I detsamma reste sig Puck och såg gäspande på dem. "What
a beautiful dog!" hörde jag henne säga åt den andra. Jag
upptäckte med ens, att hon var ett ovanligt distingerat fruntimmer
med upphöjd smak, och jag kände ett behov att visa henne
någon artighet. Jag hittade intet bättre på än att säga henne, att
hon kommit till Capri i en mindre lycklig stund, ty i dag vore
hela ön i barbarernas händer. Jag talade om för henne, att
kronprinsessan av Tyskland var på ön och att hon, jagad av en
deputation med en provryttare i spetsen, för en stund sen
upp-hunnits just där nere vid Piccola Marina och förts till Piazzan.
Jag tillade, att alla våra sympatier följde prinsessan. Den unga
missen såg mera besynnerlig ut, när jag sade allt det där, men
den äldre hörde på med ett nästan omärkligt smil över ögonen.

— Vi önska komma ner till sjön så fort som möjligt, sade
hon, vi ha fördröjt oss längre än ämnat var, vi ha varit ända
uppe i Anacapri.

— Ja, nog finns det en genväg ner till Marinan, svarade jag
artigt, vi ha just nyss kommit samma väg hit upp, men den är
ej så bekväm för er, madame.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammalbok/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free