Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska agitationer på Capri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151 POLITISKA AGITATIONER PÅ CAPRI
nöd vika åt sidan, förrän de voro långt förbi mig. Strax efter
dem kom där i förfärlig fart en lång, mager herre med smala
ben och stora mustascher — ma foi, var han inte lik en tysk
officer. I detsamma föll rakt i famnen på mig en liten, tjock,
ytterst elegant person; han höll sin galonerade hatt i ena
handen, och med den andra torkade han de stora svettdropparna
ur pannan, han stammade en ursäkt och så rullade han i väg
som ett klot nedför branten. — Högst besynnerligt, tänkte jag,
vad här är mycket folk på den här gångstigen i dag, här, där
man eljest ej brukar möta en enda människa!
Där uppe på Anacapri-vägen låg min vän D. och väntade
på mig. Att gå hem till Capri voro vi ej hågade för, och vi
beslöto att göra en tur upp till Anacapri och hälsa på "la bella
Margherita", medan vi väntade på, att vi skulle få vår lugna ö
igen. Vi sutto en stund där uppe under pergolan och drucko
ett glas vino bianco, och så gingo vi långsamt ned åt Capri igen
den vackra vägen, som slingrar sig längs Monte Solaro, med
hela ön i grönskande sluttning nerunder oss. Där vägen
svänger under Barbarossas gamla borgruin sågo vi ned till
Marinan, och till vår glädje voro bägge båtarna borta —
prinsessan hade således rest och alla främlingarna med. Äkta
ca-prioter se alltid med en viss belåtenhet Napoli-ångbåten
avlägsna sig, man vill helst ha sitt kära Capri för sig själv, och
hela denna bullrande främlingshop stör den drömmande öns
harmoni.
När vi hunnit ned till byn, började det redan skymma.
Piazzan var alldeles öde; utanför Nicolino, barberare och
salassatore, svajade melankoliskt den trefärgade fanan, och
högst uppe på äreporten satt pappörnen och bet dyster i sitt
"Willkommen".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
