Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soeur Philomène
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De hade börjat tjänstgöra samtidigt på det stora
Paris-sjukhuset. Hon var barmhärtighetssyster och han läste på examen
och skötte under tiden sjukhustjänsten för en kamrat. Hon
bar Les Soeurs’ de S: t Augustin vita dräkt, men novisernas
slöja höljde ännu hennes fina, sorgsna ansikte, så ungt för
allt det elände hon vaktade. Ingen visste, varifrån hon kom,
hon var Soeur Philomène, det var allt. Flera av de unga
läkarne i Salle de Garde hade sökt få några upplysningar om
henne, men den enda, som kanske visste något, var "La
Supérieure", och hon iakttog en hemlighetsfull tystnad, var gång
det talades om den unga barmhärtighetssystern. Alltid var det
Soeur Philomène, som visste ge bäst besked vid morgonronden
om hur natten varit för någon av salens sjuke. Alltid var det
hon, som bäst förstod att lägga kudden till rätta under det
trötta huvudet på någon stackare, som plågorna gjorde orolig
och kinkig, alltid var det hon, som skulle tala hoppets ord
timmen före operationen, när modet svek. Och när nattklockan
ringde där nere i Salle de Garde och han, som hade vakten,
yrvaken och vresig kom upp för att se, vad där var på färde,
var det alltid henne han fann där i förväg, nedlutad över den
sjukes säng, med len hand läggande förbandet till rätta eller
med tröstande ord stillande den kvalfulla nattens oro.
En natt inbars det från närmaste polisvakt en pojke, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
